Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna, såvida dess behandling skall blifva strängt filosofisk. Den
praktiska filosofien förutsätter den uppfattning af Gud och hans
materiala bestämningar, som vi sett vara utmärkande för Boström.
Menniskan kan hafva ett praktiskt förnuftigt ändamål endast under
den förutsättningen, att hon i Gud har ett sjelfständigt, fullkomligt
samt rent förnuftigt väsen, hvilket är väsen af Guds eget väsen, lif
af Guds eget lif, ehuru hon sjelf såsom tillvarande utgör en relativ
motsats mot detta sitt eviga väsen. Men detsamma måste ock
gälla om samhället, såvida det skall kunna vara lag och ändamål i
praktisk mening för menniskan och följaktligen blifva föremål för
den praktiska filosofien. Boström har åstadkommit en sådan
reformation af filosofien, som medgifvit möjligheten äfven af en
fullständigt organiserad praktisk filosofi och af dess uppställande och
genomförande i sammanhang med den teoretiska filosofien. De högsta
förutsättningarna för denna möjlighet blefvo för Boström gifna genom
sättet, hvarpå filosofiens grundproblem genom honom vann sin
lösning.
Jacobi, Schleiermacher och Herbarth ha visserligen äfven
intagit en rationel ståndpunkt i filosofien; men då Boström med dem
endast har den allmänna riktningen gemensam och icke i deras
åsigter kan sägas hafva någon egentlig historisk utgångspunkt,
så-anse vi behandlingen af dem icke höra till vårt ämne.
Upsala i Mars 1883.
Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
