Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke heller i sitt förhållande till Gud. Någon praktisk filosofi i
egentlig mening kunde således här icke förekomma.
Före Boström omfattade den praktiska filosofien, strängt taget,
endast tvänne hufvuddelar, ethik och politik. Någon filosofisk
reli-gionslära såsom utgörande en sjelfständig hufvuddel af den
praktiska filosofien var ännu icke uppstäld. Boström är den filosofiska
religionslärans grundläggare. Man fattade före Boström religionen
endast såsom varande en bestämning hos menniskan eller sasom
varande hennes medvetande och handlande eller sinnesförfattning i
förhållande till Gud. Men äfven denna bestämdhet hör till den
fullständiga läran om menniskan i teoretiskt och praktiskt afseende
och kan icke utgöra föremål för c.n egen och sjelfständig
hufvuddel af den praktiska filosofien. Men icke heller politikens eller den
filosofiska stats- och rättslärans sjelfständighet var före Boström
uppvisad. Rättsläran behandlades vanligen såsom ett corrolarium
af sedeläran eller såsom en del af sedeläran i vidsträckt bemärkelse.
De nyare stats- och rättslärarne ansågo staten uppkomma genom
ett fördrag och således vara en produkt af menskligt godtfinnande
eller en anstalt och ett medel för rättigheters bestämmande och
skyddande. Rätten åter betraktades endast såsom en bestämning
hos menniskan och ansågs följaktligen vara verklig före och
oberoende af staten. Slutligen fördes man visserligen till en högre och
mer organisk uppfattning af samhället och staten. Men staten blef
dock icke så uppfattad, att han kunde utgöra föremål för en
särskild och sjelfständig hufvudcfel af den praktiska filosofien. Man
hade före Boström endast gjort förberedelser för en religions- och
rättsfilosofi i egentlig mening eller endast lemnat ett mer eller mindre
rikhaltigt material för dessa vetenskapers uppställande, men icke
mer. Hvad slutligen sedeläran beträffar, så hade denna del af
vetenskapen — liksom i sammanhang dermed äfven rätts- och
sam-hällsläran — på ett förtjenstfullt sätt blifvit behandlad af Biberg
och Grubbe och detta äfven i positivt rationel riktning. Men icke
heller dessc tänkare hade lemnat någon tillfredsställande teoretisk
och metafysisk grundläggning för sedeläran eller för den praktiska
filosofien. Den praktiska filosofien förutsätter den teoretiska
filosofien och måste uppställas i sammanhang med samt såsom följd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
