Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Gottfried Wilhelm Leibniz och hans philosophiska system.
Gottfried Wilh. Leibniz var en ibland de största lärde och
philosopher. Hans stora snille omfattade alla vetenskaper. Detta, jemte
hans benägenhet att med sitt system förlika philosophemas särskilda
åsigter, gjorde väl hans philosophi fragmentarisk; men det oaktadt blef
han genom denna philosophi stiftare för hela tyska bildningen, emedan
han, höjande sig öfver Spinoza, gaf philosophien en idealistisk rigtning,
genom# hvilken Tyskland isynnerhet utmärker sig framför Frankrike
och England, der redan då en empirisk och populär rigtning böijat
blifva rådande. Leibniz motarbetade i Tyskland denna tendens, så
att bildningen der böljade antaga en djupare och vetenskapligare
character.
Spinoza utgick ifrån Cartesii dualism och kom till en absolut
realism, hvilken på sin tid hade litet inflytande, emedan den var
stridande emot tidehvarfvets idealistiska tendens. Leibniz’s
speculation deremot öfverensstämde med nyare forskningens idealistiska
tendens och hade stort inflytande. Den var i sjelfva sin
grund-character en idealism, men blandades understundom med tidens
rådande dogmatiska begrepp, hvarigenom den äfven, ehuru hög till
sin tendens, blef dogmatisk, och således röjer någon inconseqvens.
Grunden för hela systemet utgör hans monadologi, genom hvilken
hans lära har en form, som är emellan Platos intellectualism och
absolut idealism.
Leibniz har det gemensamt med Spinoza, att han utgår från
bemödandet att upphäfva Cartesii dualism; men de fortgingo på
tvenne särskilda vägar, och kommo till tvenne olika åsigter, den
idealistiska och den realistiska. Leibniz kände Spinoza nog för att
inse både djupet af hans speculation och ensidigheten deruti. Denna
insigt, tillika med bemödandet att undvika allt stötande för den re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
