Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra, eller den större styrka, hvarmed han ursprungligen varit
bildad, eller hans flerfaldigare och nyare upprepande och associerande
i medvetandet, eller det närmare samband, som det olika i denna
har med det gemensamma o. s. v. Men i synnerhet är den fria
reflexionen härvid på mångfaldigt sätt verksam, hvilkens inflytande
likväl först längre fram kan utredas. Det andra
associationsförhål-landet åter låter förklara sig af det nu nämnda, eller af cap. II: 7.
Relationen emellan det, som coexisterat eller succederat, kan
ursprungligen hafva varit blott factisk eller tillfällig för medvetandet,
men sedan den engång blifvit sådan den är, är den dock numera,
såsom sådan, deruti nödvändig. För öfrigt, när man ibland omtalar
ideeassociationen såsom något oförklarligt, så kan detta för särskilda
fall vara rigtigt i det hänseendet, att sammanhanget eller
combina-tionen af de associerade functionerna är så compliceradt, att vi ej
kunna angifva det.
Hvad ideeassociationens vigt för menniskans utbildning beträffar,
så är den ej svår att inse. Utan den vore menniskans medvetande
inskränkt till en liten del af verlden, och utan den vore ej eller
någon bearbetning af hennes föreställningar möjlig. Äfven skulle
då för henne ej gifvas något språk eller någon skrift, emedan
möjligheten af dessa beror derpå, att vissa föreställningar associeras vid
vissa ljud eller tecken, hvilka tjena till medel för deras återkallande.
Likväl är icke dess grad eller styrka alltid och hos alla densamma;
ty ehuru föreställningarna förblifva i själen, återkallas dock icke
alla, åtminstone icke med samma lätthet, och gradationerna härvid
kunna vara oändliga.
§ 17-
Genom ett ofta upprepadt associerande på ett visst sätt, genom
öftiing, förvärfvas en viss lätthet eller färdighet att på detta sätt
associera. Denna färdighet kallas vana, och är af ett oberäkneligt
inflytande på menniskans empiriska lefnad och förhållande.
Menniskosjälens functioner reproduceras dels ofrivilligt genom
associationen, dels frivilligt genom reflexionen, hvilken likväl för
detta ändamål måste använda den förra. Den intellectuela
bildningen tenderar till att bringa den förra i den sednares magt, och
detta vinnes i synnerhet genom öfning. Den verkan, som af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
