Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiela bestämningar genom det yttre eller genom hans egna delar
sinsemellan såsom yttre, hvilka för alla dess sensitiva organer äro
ipecifiskt lika. Hit höra känslorna af köld, värme, rysning m. fl. I
alla dylika är likheten väl icke fullkomlig öfver allt, men olikheten
ej eller så betydlig, att derpå göres afseende. B)
Organsensatio-nema, hvilkas innehåll äro sådana organismens bestämningar genom
det yttre eller genom hans egna delar såsom yttre, hvilka för vissa
ibland de sensitiva organema äro specifiskt olika. Dessa indelas
vidare efter de bekanta fem yttre sinnena uti: i) känselns, 2)
smakens, 3) luktens, 4) hörselns och 5) synens sensationer, hvilkas
motsvarande innehåll är en bestämd känsel, smak, lukt, ljud och syn
eller ljus. Dock förekomma alla dessa slag i verkligheten alltid mer
eller mindre förenade, ehuni med en relativ öfvervigt af ettdera,
hvarefter functionen då oftast benämnes.
Hvad för öfrigt en känsel, ett ljud, ljus, etc. är, det kan ej vi- *
dare förklaras, det måste läras af den omedelbara förnimmelsen.
Genom det ena sinnet kan man väl förnimma, hvad för detta
föregår, när det andra adficieras, men denna förnimmelse är ännu icke
det sednares sensation. Genom förnuftet åter kan man väl lära
känna sensationernas grund och inre betydelse, men deras
upplösning i begrepp är icke möjlig; de skulle då förvandlas ifrån
sensationer till tankar, ifrån phaenomener till väsenden. Så mycket
finner man, att de alla låta reducera sig till omedelbara förnimmelser
af vissa individuela modi af activitet eller reaction emot anden, d. ä.
till vissa modi af materia; ty denna är ej annat än en sådan
reaction, närmare bestämd för de särskilda sinnena såsom en viss
känsel, smak, lukt, etc. Till sitt väsende är hon väl en mångfald af
andeliga krafter, men denna mångfald gör henne ock till något
motsatt mot den ändliga anden, något reagerande mot honom och
mot organismen, hvilken af anden relativt bättre fattas,
genomträn-ges och beherskas. (Jemf. cap. II: 1, 2).
§ 22.
Den menskliga kraften, betraktad ifrån den practiska sidan i
sina högsta yttringar under samma manifestationsform, kallas
anima-lisk drift (begär) eller instinct, och hvarje function, i hvilken hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
