Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom sådan yttrar sig, kallas också en animalisk drift eller en
instinct.
Charactererna af en sådan function äro: i) att han är en
prac-tisk eller till förändring tenderande function, 2) att han ifrån den
theoretiska sidan betraktad är en känsla (ej en föreställning), och
3) att hans syftemål alltid är individuelt och yttre — en förändring
antingen af organismens förhållande till det yttre, eller af dess
delars förhållande till hvarandra såsom yttre. Den inre betydelsen se
§ 11 anm. jemf. med cap. II: 7, § 13 anm. Den säkerhet och
rig-tighet, hvarmed instincten vanligen leder djuret, låter förklara sig
deraf, att han tillika är en yttring’af känslan (§ 21), och att, då
denna alltid bestämmes af det yttre och omedelbart närvarande,
äfven han måste deraf bestämmas. Något, som kunde föranleda
djuret att antaga ett origtigt förhållande till de omgifvande
föremålen för dess behof, finnes hos detta icke. Den animala
sjelf-upprättliållelsedriften verkar här ensam och med nödvändighet såsom
en mechanisk och hvarje individuum lika bestämmande lag, efter
hvilken man kan beräkna följden, liksom vid machiner. Djuret och
barnet såsom ofria handla icke, de verka blott.
Den allmänna sjelfupprätthållelsedriften såsom animalisk, eller,
såsom den ock kallas, lefnadsdriften fördelas, allt eftersom den för
\
sitt ändamål fordrar olika slag af verksamhet, uti flere särskilda,
härledda drifter, nemligen: A) De som åsyfta individets ostörda och
fullständiga bibehållande och utbildning såsom animalisk organism.
Hit höra drifterna till a) näring, värme, ljus, luft, secretion etc., b)
försvar genom flykt eller krafternas spänning emot det hotande, c)
hvila, beqvämlighet, mått i njutningen etc., d) fri rörelse,
omvex-ling, lek etc. B) De som åsyfta fortplantandet och bibehållandet af
slägtet, ehuru de derpå syftande drifterna först vid en viss
organismens utbildning inträda.
§ 23.
Den menskliga kraften, betraktad ifrån den aesthetiska sidan i
sina högsta yttringar under samma manifestationsform, kallas känsla
eller sensibilitet, och hvaije function, i hvilken hon såsom sådan
yttrar sig, kallad en (angenäm eller oangenäm) kroppslig känsla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
