Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande och fattas i hvarje innehållsrikare och i samma mening
fullkomligare, hindrar detta likväl icke, att äfven det förra är ett
väsende i och för sig sjelf, och att det eger sitt sjelfständiga lif och
sitt individuela vara. Detta inses redan deraf, att intet moment
hos Gud saknar lif och sjelfmedvetande, och att detta med
nödvändighet innebär vara i sig och för sig sjelf d. v. s. frihet eller
sjelf-ständighet. Ty de absoluta väsendena äro förnimmelser hos den
gudomliga anden, hvilken sjelf icke skulle vara absolut och lefvande
och fri, såvida icke hans förnimmelser egde samma karakter. Det
är nämligen otvifvelaktigt, att vi äro ofullkomliga och i saknad af
lif och frihet, i samma mon som våra förnimmelser äro behäftade
med ofullkomlighet. Och likasom det förhållande emellan
väsendena, som vi nu uppvisat, i sin fullkomlighet förefinnes hos den
gudomliga anden, så kunna vi finna en afbild af detta förhållande
äfven uti vår andes och vårt medvetandes innehåll. Så till
exempel tänkes talet två i alla de följande talens begrepp och utgör
sålunda en af deras bestämningar, men likväl hindrar ej detta, att
det äfvén i och för sig är ett begrepp och ett tal såsom de öfriga.
Sammaledes är i en väl disciplinerad här hvarje underordnads vilja
och handlingar momenter i befalhafvarens vilja och verksamhet,
som innefattar en mångfald sådana momenter, och likväl hindrar ej
detta, att äfven hvarje underordnad har sin egen vilja, verksamhet
och frihet.
Angående väsendenas inbördes förhållande ämna vi vid detta
tillfälle ej yttra oss med större vidlyftighet, ehuruväl denna fråga
är’ af högsta vigt för kunskapen om den gifna Verkligheten; ty af
detta förhållande inse vi, huru nödvändig ordning är för vinnandet
af det högsta och bästa inom hvarje område, likasom vi ock häri
finna grunden till samhällena, familjerna och staterna samt deras
ursprung, hvilket man sökt och bör söka i en gudomlig
anordning, o. s. v.
Sjette Kapitlet.
Chn de absoluta väsendenas olika materiela fullkotnlighet.
Hittills hafva vi hufvudsakligen sysselsatt oss med väsendenas
formela fullkomlighet; återstår att äfven nämna något om deras
materiela fullkomlighet.
I föregående kapitel uppvisade vi, att det är en lag hos de
absoluta väsendena, att af tvenne väsenden det ena nödvändigt måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
