Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4- En oändlig kraft skulle frambringa alla sina verkningar
likasom i ett enda slag eller nu d. v. s. de senare skulle exsistera på
samma gång som den förra, och således ej kunna urskiljas såsom
dess verkningar. Också är ej Gudomligheten, i och för sig sjelf
betraktad, någon kraft, utan någonting vida mer, nemligen det
absolut väsendtliga och substantiela, hvilket är förutsättningen för alla
krafter5). Såsom kraft visar han sig blott i och för de ändliga
vä-senderne, eller såvida han är en bestämning hos dem •); hvilket åter
vill säga m. a. o., att endast de äro krafter.
5. I följd häraf kan man väl säga om Gudomligheten, att han
är lag, nemligen för de ändliga väsenderne eller åtminstone för
vissa ibland dem, i hvilka hans väsende ingår och uppenbarar sig.
Men ,man kan deremot ej rätteligen säga, att han sjelf har någon
lag, eller ens att han i och för sig sjelf är verksam7); ty han skulle
då vara i och för sig sjelf föränderlig och behöfva såsom
mcnni-skan arbeta på sin utveckling, hvilket är stridande mot hans begrepp.
Dermed likväl ej eller sagdt, att han är overksam; ty verksamhet
och overksamhet kunna likaså litet hänföras till Gudomligheten, som
t. ex. värme och köld till den mathematiska figuren.
§ 4-
Hos hvarje ändligt och föränderligt väsende finnes
någonting, som i och för sig sjelf taget är nödvändigt i den
mening att det är constant och oföränderligt. Detta är hvad
man tänker sig i väsendets sanna begrepp, eller det som
hos väsendet motsvarar dess benämning och gör att denna
kan derpå användas.
1. Att förnimma är att vara sjelfmedvetande på ett visst sätt
eller så, att ett svar vore möjligt på den frågan: huru och hvaraf
är man sjelfmedvetande? Hos ett ändligt väsende kan förnimmandet,
liksom ljuset för den seende, hafva oändligt mångfaldiga grader af
större eller mindre egentlighet och fullkomlighet; men dess högsta
form är tänkandet, liksom den lägsta märkbara är kännandet, och
den mellan dessa liggande, föreställandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
