- Project Runeberg -  Skrifter / Del 1 /
370

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man fäster sig i det senare fallet mera vid lagarnes system eller
organiska helhet, och i det förra fallet mera vid detta systems inre
mångfald. I Sveriges allmänna lag är hvarje Balk, hvarje Capitel
och Paragraph äfvenledes en lag; och detsamma gäller i anseende
till hvilket annat väsendes lag som helst.

4. För öfrigt talar man icke blott om ett väsendes lag eller
lagar, utan äfven om dess Högsta Lag, hvilket uttryck kan tagas i
2:ne bemärkelser. Man kan dermcd förstå hela systemet af ett
väsendes lagar, hvilket är det högsta i anseende till innehållet och
omfattningen; eller ock kan man dermed förstå den allmännaste
bestämningen i detta system — dess princip, hvilken är den högsta
i anseende till formen — för oss. Den senare bemärkelsen är den
vanligare, emedan den lättast framträder för vårt medvetande; den
förra förutsätter en högre utbildning och reflexion, för att uppfattas
och betraktas såsom den högsta.

5. Vi känne ett väsendes lag, såvida vi känne dess begrepp,
och tvärtom. Men såsom ändliga mäkte vi aldrig fullkomligt
genomskåda ett sinnligt föremåls hela innehåll, och andra än sädana
falla ej inom vår verld. Endast en större eller mindre del deraf
kunne vi fatta och genomtränga med någon högre grad af klarhet
eller, som är det samma, bringa till begrepp för oss. Då nu detta
alltid har characteren af ett gcnerale och af en form för det deraf
bestämda concretare innehållet, så måste ock lagen för oss alltid
erhålla samma character. Dock bör denna character, såsom
tillåtande ett mer eller mindre och således blott relativ, icke upptagas
i lagens difinition.

§ 8.

En följd af lagens här angifna begrepp är den vigtiga
sanning, att intet väsende — ingen lefvande eller liflös
varelse, för att här begagna oss af detta uttryck, kan hafva
sin lag utom sig eller emottaga och lyda en annan lag, än
sin egen.

1. Är nemligen lagen varelsens egen nödvändiga natur eller
bestämdhet, så är det otänkbart, att den kan vara utom honom;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:33:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/1/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free