Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hon äfven har frihet att följa de ena eller de andra. Väljer hon
nu att följa dc förra, sä kan man väl icke förnuftigtvis säga, att
hon handlar olagligt; men väljer hon att följa endast de senare, sa
kan hon sägas handla efter de för henne orätta lagarne och såvida
olagligt; ty hennes bestämmelse är, att subordinera de senare under
de förra. Deremot kan Hon aldrig handla utan all lag och i denna
mening laglöst; ty detta är för hvilken verksam varelse som helst
absolut omöjligt. — Betänker man nu allt detta, så (inner man först
och främst, att ingen kan följa någon annan lag, än sin egen, och
sedan att följaktligen ingen eller kan stifta lagar för någon annan,
än för sig sjelf. Härom dock vidare i följande kapitel.
Cap. II.
Om Lagstiftning, särdeles i Staten.
§ 9-
Ett sinnligt-förnuftigt väsende har såsom sådant sin
högsta lag icke i sinnligheten utan i förnuftet, eller m. a. o.
det har icke sinnligheten, utan förnuftet till sin högsta lag.
1. Förnuftet är enligt ordalydelsen (§ 4: 1 och följ.) det
förnimmande väsendet såsom blott sådant och utan all vidare
inskränkning. Dä nu denna förklaring icke innebär någon brist eller
ofullkomlighet i förnimmandet, så är förnuftet i och för sig sjelf d^ i
alla afseenden sjelfständigt och fullkomligt förnimmande väsendet
eller m. a. o Gudomligheten. (Jemf. § 6: 2). Det kan ock derföre
ej vara mer än ett enda såsom sjelfva språket utvisar; ty man kan
tala om flere förnuftiga väsenden, men icke om flere förnuft, då
detta ord icke har någon pluralis.
2. Om menniskan säger man icke, att hon är förnuft eller
förnuftet, utan endast att hon är förnuftig (rationis particeps), d. v, s.
att förnuftet visserligen i henne innehålles, men att det likväl ej
uppenbarar sig i och för henne i hela sin fullkomlighet,2). Hon är
således blott relativt förnuftig — hon är (sannt) förnimmande och
icke (sannt) förnimmande (i olika afseenden), det förra såvida
hennes förnimmelser äro identiska med Gudomlighetens, det senare så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
