Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller i vexelverkan med dem vill vinna sina ändamål. Följer nu
der-af, att man ock måste betrakta deras grundsatser såsom sina egna,
och att man derföre bestämmes af någon annan förnuftslag, än af
sin egen?
l7) Pa&- 3^2. — 1 förbigående vilje vi här antyda, att den så
kallade Natur-Rätten, som skulle uppgifva lagar för menniskans
rättigheter utan afseende på Staten, och likväl vara en annan
vetenskap än Sedeläran, är hel och hållen endast en chimair. Tankes
nemligen menniskan i det så kallade Naturtillståndet eller
åtminstone utan afseende på Staten, så existerar för henne ej mer än en
enda förnuftslag, liksom ej mer än ett enda förnuft, och denna är
den Moraliska eller Sedelagen. Efter denna måste således ock
hennes rättigheter då mätas, så att de aldrig kunna gå vidare än
hennes pligter; ty det som för henne är fömuftsstridigt, kan aldrig
af och för henne anses för rätt, såvida hon icke mäter det efter en
annan lag än sin egen. Vill menniskan icke lyda sitt förnufts lag,
så måste hon lyda sin sinnlighets; men denna kan aldrig kallas en
rättslag, då endast det förnuftiga är det rätta. Till möjligheten af
2:ne specifiskt olika practiska Förnuftslagar erfordras 2:ne särskilda
förnuftiga väsenden eller personligheter (§§ 6, 8) med specifiskt olika
ändamål och bestämmelse, och dessa finnas först genom motsatsen
emellan den privata personligheten (individen, familjen, communen,
corporationen) och den publika personligheten (Staten, det borgliga
samhället, statssystemet och slägtet). Af dessa har nemligen den
förra att enligt förnuftet ‘fullfölja ett particulairt eller inskränkt
menskligt ändamål, men den senare det universela eller
alltomfattande, och bägges lagar måste således vara till arten olika, ehuru
de, såsom utgångna från samma förnuft (§ 10: 7), måste
sammanstämma. Endast under förutsättning af Staten kan således en
skilj-nad vara möjlig emellan moraliska och juridiska eller rättare
politiska lagar, af hvilka de förra tillhöra individerne och deras privata
föreningar, de senare deremot Staterne och de publika föreningar,
som skapas och existera blott genom dessa. Detta bemärktes icke
af de nyare Rättslärarne, hvilka derföre hänförde bägge slags
la-garne till den enskilda menniskan; ty de funno att hennes
verksamhet till en viss grad begränsades äfven af de juridiska, hvilket ock
var ganska naturligt, då Statens offentliga ändamål måste
förverkligas jemte hennes enskilda, och bägges verksamheter följaktligen
inskränka hvarandra. I följd af detta förbiseende försatte ock
samme Rättslärare medelst — phantasien menniskan med de 2:ne
om-nämde slags lagarne i det för henne så onaturliga Naturtillståndet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
