Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
!5) Pa£>- 379- — För att kunna contrahera måste Staten redan
vara till, och då äfven vara antingen ett förnuftigt eller ett
förnufts-lost väsende. I förra fallet hade han redan rättigheter; i det senare
kunde han aldrig förvärfva några. — I nyare tider hafva Rätts- och
Statslärare låtit sjelfva Staten uppkomma genom ett contract, och
således gjort honom till en produkt af menskligt godtfinnande. Men
ännu mer: de hafva betraktat honom såsom en Anstalt — ett
medel till rättigheters bestämmande och skyddande. Denna åsigt är
visserligen nu antiquerad inom vetenskapen; men den qvarsitter dock
ännu i mångas hufvuden, ehuru den minsta eftertanke snart borde
säga dem, att ett Förnuftigt väsende — en Persona moralis ej
ger-na kan kallas en anstalt. Om man t. ex. kallade en
Tidningsskrif-vare för en tidningsskrifveri-anstalt, skulle han väl finna sig dermed
belåten?
*6) pag. 379. — I allmänhet kan och bör väl ej någon bildad
medborgare befinna sig i fullkomlig okunnighet om sin Stats
prac-tiska grundsatser eller lagar, då han med honom lefver i så nära
förbindelse och sammanhang. Det vore ungefär likaså oväntadt,
som att efter en längre tids sammanvaro hustrun ej skulle veta
någonting om sin mans grundsatser, eller tjenaren om sin husbondes,
eller den underlydande om sin förmans o. s. v. Emedlertid gifves
det, strängt sagdt, blott 3*.ne fall, då den privata medborgaren är
antingen tvungen eller åtmindstone förbunden att göra en större
eller mindre bekantskap med Statens lagstiftning. Det första fallet
inträffar, om han såsom Representant här att bevaka Folkets
rättigheter mot den lagstiftande Regenten; ty då bör han åtminstone
känna de gränsor, hvilka Staten har utstakat för hans representativa
verksamhet, och genom hvilkas öfverskridande han skulle upphöra
att inför honom gälla såsom Representant. Det andra fallet
inträffar, om han med uppsåt eller vållande motverkar Statens genom
dess lagar uttryckta förnuftiga ändamål; ty då blir han tvungen att
göra bekantskap med de lagar, efter hvilka Staten försvarar sig
eller m. a. o. bestraffar hans brott. Det tredje fallet ändtligen
inträffar, om han af eller genom Staten vill vinna en viss förmon t.
ex. ett arf, en befordran, en näringsrätt eller slitandet af en
rätts-tvist o. s. v., ty då bör han känna de lagar, efter hvilka Staten
beviljar den sökta förmonen, för att icke begära henne på ett sätt,
som vore stridande mot dessa, hvarigenom han naturligtvis måste
om henne gå miste. Men på samma sätt får man ock ofta nog
göra bekantskap äfven med andra personers grundsatser än Statens, när
man med dem befinner sig i dylika relationer och förhandlingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
