Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och obestridligt, som att två gånger två icke är fem, eller något
dylikt.
30) pag. 394. — Efter läsningen af detta borde man
åtminstone ej kunna beskylla oss för att vara älskare af någon
absolu-tism, om man än ville påstå, att någonting sådant innehålles i våra
satser, men hyilket dock ännu torde få anses för oafgjordt. Vi för
vår del kunne ej finna annat, än att vi äre så liberala, som någon
fömuftigtvis kan vara det, och vi skulle med nöje se, om man ville
visa oss, huru och i hvilka afseenden vår Statslära är >absolutistisk
eller abstract». Att vår Svenska Statsförfattning är behäftad med
dessa fel, har man, oss veterligen, hitintills icke påstått, och mycket
mindre således ådagalagt. Det torde till och med kunna bevisas,
att den är liberalare, än hvilken annan som helst, såvida ej ordet
liberalitet skall betyda detsamma, som mångvälde; oclt då den är
resultatet af en mer än tusenårig historisk utveckling, må den väl
icke eller kunna beskyllas för att vara abstract. Vi skulle således
redan finna oss belåtne, om man ville visa oss, att vår Statslära är
i något väsendtligt afseende mera absolutistisk, än denna
Statsförfattning; ehuru vetenskapen visserligen icke behöfver hemta sitt stöd
från det positiva. En practisk lära bör icke afse något annat, än
sakens eviga sanning eller begrepp, och träffar .den detta, så är den
icke allenast förnuftig och rätt, utan äfven i ordets högstå
bemärkelse liberal. Deremot är den alltid illiberal, såvida den afviker
ifrån sakens begrepp; den träffar såvida blott skenet och det
sinnliga, den är i samma mon endast — liberalistisk.
31) pag. 395. — Det är ett osvikeligt tecken, att en Nation
börjar återsjunka i barbari, om mängden inom den anses böra
betyda någonting genom — blotta mängden, och om man fordrar ett
större afseende på dess opinioner, än på de upplystares och
kunni-gares omdömen, ehuru de senare må vara till antalet färre. Det
utvisar, att Nationen i det hela låter det sinnliga få öfverhanden
öfver det förnuftiga, att den ej vidare är mäktig af aktning för
högre kunskaper och characterer, samt att den saknar medvetandet
af hvarest det rätta — det sanna, goda och sköna är att söka. En
verkligt upplyst och tänkande Nation omfattar med beundran och
kärlek sina utmärktare män, begagnar sig med förtroende och
tacksamhet af deras större insigter, och låter icke råheten opåtaldt
försöka att neddraga dem i smutsen. En sådan Nation känner, att
menniskans hela värde ligger i hennes förnuftighet, och att denna
kan finnas i högre grad hos några, än hos många, ja att ett högre
menniskovärde kan finnas hos en enda individ, än hos alla hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
