Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gående systemernes studerande. — Resor till Cyrene och ./Egypten
och Sicilien 395, 365. — Umgänge med Dionysieme och Archytas. —
Akademiens stiftelse 385. — Politiska förhållanden och tänkesätt
samt inflytelse på samtiden. 2) Platos skrifter: deras föregifna
antal; deras form, stil, tankerikedom och värde. — Strid om deras
rätta ändamål, anordning och partiela oäkthet. Hufvud-dialoger.
Huru Platos system i dessa uppenbarar sig.
Inledning.
A) Platonismens grundtanke: 1) det for oss existerande
universum (i tid och rum), <pv o ig, är enheten af vara och
ickevara, af gudomligt och icke-gudomligt; det är således icke
egentligt varande, icke absolut fullkomligt och sjelfandamål. 2) Men
såsom sådant har det till sin grund (Xoyog) och sin fulländning (itAoc),
det egentligt varande och fullkomliga = det gudomliga. 3) Att (i
tiden, för oss) uppenbara detta — xard to åvvarov — är således
universi högsta tendens (iqa>$) och bestämmelse (réZog, aya&ov),
hvar-till alla andra tendenser rätteligen förhålla sig såsom medel. 4)
Detsamma gäller ock i anseende till oss sjelfva, såvida äfven vi
höra till tfvoig. — Häraf nu:
B) Platos lät a om vetenskapen: a) kunskaps-artema a) voyaig,
begrepp, ren kunskap, hvilken är 1) éniCTijiiiij, högre
(philoso-phisk), 2) åiavoia, lägre (mathematisk), /?) åo%a, föreställning,
empirisk kunskap, hvilken är 1) niaxtg, 2) ecxaaca. HvarfÖr
åiavoia dock endast är åo%a aAijxhjg. b) Philosophiens betydelse:
philosophien, det gudomligas högsta uppenbarelse-form, och det
högsta gocfa i och för menniskan, är såsom medium emellan
apia&ta och ootpia 1) menniskans högsta möjliga dger^, det för
henne fullkomligaste vetande och handlande^ 2) (fQÖvrjOig och
éniotrlnti, hvartill aco&rjaig, éoga och åiavoia a= allt annat
vetande, förhåller sig såsom medel\ 3) riktning (fycog) icke på yéve*
01g såsom sådan, utan på ova ia. c) Philosophiens indelning: 1)
dialectiken eller logiken, den egentliga philosophien *
vetenskapen om det varande, det gudomliga i och för sig och såsom
verl-dens grund; 2) physihen, vetenskapen om <pvaig eller verlden,
sådan den är; 3) ethiken eller politiken, vetenskapen om hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
