Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV. Själens frihet och det onda: a) ingen med frihet ond; huru
detta bör förstås; b) dgeirj ådéanotog; friheten postulerad;
svårigheterna ej lösta, c) Det ondas princip: kroppen och det sinnliga.
Dess ändamål: det godas realiserande. Theodicue? d)
Nödvändigheten af verldens ofullkomlighet och periodiska utveckling.
III. Ethik och Politik.
Platonska ethiken a) sammanhänger med dialectiken och
phy-siken såsom grundvalarne till läran om det högsta goda och läran
om dygden, b) är icke pligtlära, utan dygdelära. Grunderna dertill.
A) Låran om det högsta Goda.
I. Ideen om det högsta goda i och för sig sjelf - Gud: a) är
lifvets sanna ändamål, hvarpå menniskan bör rigta sig i allt sitt
sträfvande; b) kan dock ej af hennes förnuft uppfattas i sin enhet
och allhet, utan c) det måste af henne uppfattas successivt i dess
mångfald såsom det sanna, goda och sköna, det i alla dygder
gemensamma etc.
II. Det högsta goda i och för menniskan är hennes likhet med
Gud xatå to dwazöv, således a) icke ett eller alla slagen af
angenäma känslor såsom blott sådana, ej eller endast kunskap och
för-nuftighet, ehuru denna har företrädet, b) utan, såsom det
fullkomliga, är det en af förnuftet bestämd förening af alla särskilj da slag af
godt, i hvilka det högsta goda sönderfaller för menniskan såsom ändlig.
III. Allt annat (relativt) godt är sådant för menniskan a) blott
såvida det är ett medel för menniskan för det högsta godas
uppnående, b) och blott såvida det behörigt afmätes och subordineras
under det högsta, samt derföre kan såsom sådant blifva ett element
i detta.
IV. Det högsta godas elementer i deras subordination: a)
prac-tisk vishet eller dygd, insigt i måttet och måttgifvande förmåga,
orsaken till allt det öfriga goda i lifvet; b) producteme af detta,
d. v. s. det afmätta, sköna, fullkomliga i blandningen af insigt och
lust; c) (pqövrjaig eller theoretisk-philosophisk kunskap; d) de
icke philosophiska vetenskaperna och konsterna; e) de rena
sinnliga känslorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
