Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m. Cosmologiska principer: a) materien, blifvandets grund,
ideer-nas liksom reservoir, to fir} öv, to navde%éç, verldens moder eller
amma y i motsats mot ideernas totalitet, verldens fader och bildare
efter urbilderne = Gud; b) verlds-själen; ty för möjligheten af
verlden såsom det godas afbild fordras deruti förnuft, således en
själ (d. ä. ett blifvande förnuft) uti det materiela eller kroppen.
Vinsten af detta föreställningssätt för Platos ändamål.
IV. Verldssjälen, ursprungligare än dess organer (och medel),
kropparna: a) förändrar materien till de fyra elementema och
sammanbinder dessa till bestämda, synliga och föränderliga kroppar; b)
fördelar sig sjelf liksom materien emellan flere särskiljda lefvande
väsenden; c) är alla själars princip och universi beherskarinna från
dess centrum och periferi.
V. Verldskroppama äro: a) fixstjemhimmelen, den yttre
verlds-sphæren med enkel förnuftslik rörelse; b) de sju planeterna, &eoi
öqatol xal yevvijzoC, med dubbel rörelse; c) dessa bilda de öfriga
dödliga väsenderna, hvilka, såvida de äro förnuftiga, af Gudarna
erhålla det odödliga förnuftet etc.
VI. Den manliga menniskan är de (öfrige) lägre dödliga
vä-sendernas utgångs- och medelpunkt. Anledningen till détta
mythi-ska föreställningssätt.
B) Anthropologiska Lftro meningar.
I. Menniskan i sin helhet är: a) enhet af idee och phœnomen,
af förnuftighet och sinnlighet, i relation till gudomligheten och i
relation till verlden; b) omfattande allt varande dwdfiei, men blott
en del ¿veçyeiç, nemligen genom dvdpvrjaiç; c) enhet af
förnimmande och handlande.
II. Menniskans själsförmögenheter: a) to dtafrrpov och tô éni-
rjTixov; b) ro åiavorjTcxov och Svfuxov (&vfiôç, &v(ioeiâkç); c)
vovg eller loycxov, hvars character är pçovijfTiç i tänkande och
handlande. d) Förhållandet emellan dessa förmögenheter.
III. Själens odödlighet: a) det gudomliga i menniskan är
odödligt. Bevis, b) Mythiska föreställningen om hennes tillstånd efter
det närvarande lifvet. c) Vilkor för detta tillstånds lycksalighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
