Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIL Menskliga handlandets imputabilitet bortfaller, om det sker
ofrivilligt (avåyxjj) och sålunda i) §i$, 2) åyvoiq, åtföljd af ånger
och rättelse. Imputabilitetens olikhet, om man handlar avåyxjj eller
åvayxa&fjievos, samt åi äyvoiav eller ayvowv.
Vm. Hqoaiqeaiq eller fri vilja ar mer än fiovXijatg. Den
senare är naturligt sträfvande efter hvad man håller för godt (äfven
det omöjliga); den förra är ett fritt (och imputabelt) val af ett visst
möjligt godt, samt äfven afseende medlen. Aristóteles’ förtjenster
om denna del af ethiken.
IX. De ethiska dygderna äro: a) ávÓQEÍa, <pQO0vvr¡,
¿XzvÜe-Qcózrjg, /¿eyaXoTiQéneia, fieyaXoipv%ia och (piXozifxía; b) nqaóxr¡g, de
4 dgetal ófuXr¡nxaí och át,xcuoovvr¡. Hvarderas ytterligheter äro
således laster.
X. Rättvisan är 1) allmän, 2) speciel. Den förra är detsamma
som hela dygden i förhållande till andra; den senare är iakttagande
af iaóir¡g i anseende till lifvets fördelar och olägenheter.
XI. Den speciela rättvisan indelas i 1) åiave/urjTixij och 2)
åiog&oDTixfj. Den förra tilldelar det yttre goda efter förtjenst i
geometrisk proportion; den senare, som blott af ser tingens värde,
tilldelar det lika i arithmetisk proportion vid avvaXXåyfiaza, såväl de
frivilliga som de ofrivilliga (straff).
XII. Vidare är åixacov: 1) oixovofiixóv, 2) noXcnxov,
som återigen är a) yvaexóv, b) voiitxóv, positivt. Aning af en
naturrätt. Betydelsen af billighet, émeixeia, och grunden till dess
nödvändighet.
XIII. De dianoétiska dygderna (V) äro fem: 1) *é%vr¡, som
afser det föränderliga och noirjaig (produkten); 2) <p(>óvr¡aig, som
afser det föränderliga och nqa^cg\ 3) énLútv¡firi,
demonstrations-färdighet i anseende till det oföränderliga; 4) vovg, förmågan af
principer; 5) oo<fia, förening af vovg och ém(fTÍ¡iuii¡ i theoretiskt och
practiskt afseende. Vigten af <pQÓvr¡<fig för det practiska lifvet.
XIV. Den högsta och fulländade lycksaligheten är den, som
vin-nes genom aotpia, sålunda öcaywyr], det contemplativa lifvet. Ty
denna är 1) xQariCTrj, 2) <rvvexeo*áTr¡y 3) den sjelfständigaste, 4)
den lugnaste, 5) den angenämaste och renaste. Den är egentligen
gudomlighetens tillhörighet; men dock ett ideal för menniskan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
