Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. Physiken.
I. Physiken har till föremål Gud och materien samt den
con-creta naturen. Den är philosophiens själ och ethikens grundval.
Dess likhet och olikhet med Heraclits physik, såsom den för stoiska
ethiken ändamålsenligaste.
II. Allt verkligt (som kan verka och lida) är kropp.
Okroppsliga äro blott ordens bemärkelser och rummet och tiden, såsom
obestämda och oändliga. Skiljnaden emellan fasta (axéqea) och icke
fasta kroppar. Polemik mot Platos hyperphysik.
III. Det eviga, substantiela i universum är enheten af materien
och Gud, af den passiva, qvalitetslösa substansen (ovcrCa) och det
ac-tiva, qvalificerande förnuftet (Xoyog), hvilken enhet, såsom sådan, är
nvq eller nvevfia nvQoecdég.
IV. Gud, såsom universi physis i eminent bemärkelse, är den
concreta naturens princip och ändamål {dq%rj och réAog), dess inre
enhet och mångfald ($v nlrj&og), dess immanenta produktionskraft
(Aoyog aneQuaiixog) samt dess eviga bestämdhet och utvecklingslag
{elfiaqfiévri). Detta i anseende till det hela, så väl som delarne.
V. Gud, såsom universi eviga Xoyog, är den concreta naturens
rlyefiovixov och (obegränsade) nQovoia, dess eviga ethiska lag och
lagstiftare, det fullkomligt goda och saliga, äfvensom principen till
alla varelsers lycksalighet.
VI. Naturen, i sin absoluta enhet och all/tet, är £v xai näv,
i egentlig bemärkelse, ett £a>ov aihzvaiov, Xoyixov, téXecov, på en
gång konstnär och konstverk (enheten af natura naturans och
natura naturata), ur sig (periodiskt) frambringande och i sig (absolute)
innehållande allt möjligt och verkligt.
VII. Den concreta, bildade naturen är i) en och ändlig och
utan tomhet inom sig; 2) underkastad yévectg (genom och från de
fyra elementerna) och naXiyytvecia eller éxnvQaiOig (enligt Heraclits
lära); 3) system af högre och lägre varelser ifrån och med gudar
och damoner etc.; 4) den möjligen bästa (optimismus); grunden
till det onda deruti avdyxr].
VIII. Menniskan förhåller sig till universum såsom delen till
det he^a och hennes själ följaktligen till hennes kropp såsom Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
