Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fömuftsstridiga na&ij och OQpaC, hvilka derföre äro tillräkneliga.
Alla laster äro lika och oskiljaktiga.
VIII. Allt utom dygden och lasten är aåidg>OQOv. Dock
indelas aåiå(poqa uti: i) Xijnta, bland hvilka en del äro
nQorty-liéva och 2) aXijntd, bland hvilka en del äro dnonQor^yftéva
och 3) fiéca. Ändamålet med denna indelning.
IX. Det menskliga handlandet är antingen xa&tjxov eller
naqå to xa&rjxov. Det förra är antingen 1) téXeiov -
xatoq-&a>fAa, den vises handlande, eller 2) fxéaov i 3:ne fall. Det
senare är antingen a) åfidQtrjfia eller b) blott naqa to xq&ijxov.
Stoiska ethikens fullkomlighet i denna del.
X. Menniskoma äro antingen (Snovdaloi = ao<poi eller
g>av-Xoc. Den vise är dock ett oupphinneligt ideal med alla fullkomlig*
heter; han är den ende frie, ädle, sköne, rike, den ende herren och
konungen etc.; men: stultorum omnia plena! Felaktighet i denna
del af ethiken.
XI. Stoikernas speciela moral var en characteristik af den vise
i lifvets förhållanden. Under vissa omständigheter kunde han sjelf
sluta sitt lif genom avtoxeiqia. Grunden härtill.
II. Följande Stoiker:
I. Herillus från Carthago, Zenos lärjunge, skiljde emellan 1)
léXog, den vises absoluta goda, bestående i éncati2)
vno-teXig, det relativt goda med afseende på ett bestämdt lefnadsyrke.
II. Aristo Chius, Sirenen (i KvvoaaQyeg). Zenos läijunge i öf*
rigt, men förkastade: 1) logiken, physiken och den speciela ethiken,
2) indelningen af dåtdyoqa: ’»den vise är att jemföra med en god
actör».
III. Cleanthes från Assos i Troas (omkring 264), Zenos
efterträdare, först Athlet (nvxrifs), sedan philosoph och hymnolog, 1) satte
det gudomliga i solen, 2) bevisade menniskosjälens kroppslighet och
tänkte sig qxzvtaciai såsom ¿xtvnoifiata, 3) kompleterade Zenos
bevis för gudomlighetens existens, enhet och förnuftighet.
IV. Chrysippus från Soli i Cilicien (f omkring 212 eller 208),
Cleanthes’ lärjunge och Stoans stödjepelare, dialecticus och polygraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
