Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelfva begreppet ej vara det absoluta och första; de förutsätta för
sin möjlighet och verklighet de enkla d. v. s. monaderna.
II. Monaderna äro således det absolut första och substantiela i
allt, (i monadatum). De äro univcrsi inres primitiva, entelechier
eller substantiela former. Föröfrigt unitates reales, atomi, non
mo-lis, sed substantiae, puncta, non geometrica, sed methaphysica etc.
Härmed Cartesianska dualismen upphäfd.
III. Monaderna äro till sin negativa bestämdhet: i) utan
utsträckning, figur och delbarhet; 2) utan naturlig (fysisk, successiv) uppkomst
och förgängelse; 3) utan itifluxus physicus d. v. s. de lida ej någon
förändring eller inverkan utifrån: »de äro utan öppningar och fönster*.
IV. Monaderna ega vidare, såsom sin positiva bestämdhet: 1)
substantialitet, sjelfständighet, athägxeia; 2) individualitet, egen
beskaffenhet, egna qvaliteter, enligt principium identitatis
indiscemibi-lium; 3) inre activitet, sjelfverksamhet, spontaneitet, lif, de äro
krafter; 4) perceptionskrafty emedan endast perceptioner äro absolut inre
actioner, handlingar, kraftyttringar.
Anm. mot Spinozismen såsom härigenom vederlagd.
B) Om de ändliga (skapade) Monaderna.
V. De ändliga (eller skapade) monaderna äro continuerligt
föränderliga. Följaktligen 1) krafter, sjelfständiga principer till .sina
förändringar; 2) enheter i mångfald, hvaraf specificationer i deras
föränderlighet och verksamhet; 3) på cn gång förnimmande och begärande
d. v. s. sträfvande (såsom potentielt oändliga) att actu förnimma allt,
men uppnående (såsom actuelt ändliga och begränsade) detta mål i
hvarje ögonblick endast relativt.
VI. De ändliga monaderna äro således väsendtliga enheter af
perceptio och appetitus. Perception är monadens status transiens, dess
inre repraesentation af den yttre mångfalden. Appetitus är driften,
begärandet eller monadens verksamhet att förändra sig i sitt percipierande.
Begge således ett och detsamma betraktadt i 2.*ne olika afseenden.
VII. De ändliga monaderna äro antingen a) sofvande eller b)
vakande d. v. s. antingen nudce monades, med dunklä perceptioner,
såsom oorganiska ting och växter, eller djur, själar (animae) i
inskränkt bemärkelse med tillika klara perceptioner = adperceptioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
