- Project Runeberg -  Skrifter / Del 2 /
86

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom vetes, emedan det är bestämdt och sannt, men icke tvertom.
Den icke allvetande menniskan bör dock handla efter öfverläggning
och förnuft.

IX. Menniskans högsta goda och bestämmelse är ren activ
kärlek till Gud, hvilken består deruti, att hon finner sin egen
lycksalighet i hans lycksalighet, och genom hvilken hon blir med honom
förenad, samt i sitt vetande och handlande uppenbarar hans ära.

C) Om verlden s&som Guds rike.

X. De lägre väsendema är o blott speglar af universum; men
de förnuftiga äro tillika Guds afbilder. Dessa kunna icke blott
uppnå kunskap om verlden och dess grund, utan till en viss grad
äfven imitera skaparen, per scintillulas architectonicas ipsis a Deo
inditas. De äro hvar och en i sitt slag gudomligheten i miniature.

XI. De förnuftiga väsendema bilda under gudomligheten, såsom
fader och monarch, ett nådens rike, ett gudomligt samhälle, hans
högsta verk, i hvilket hans vishet, godhet och magt eller hans ära
uppenbarar sig i ordets egentliga bemärkelse.

XII. Emellan detta rike och naturens råder en gudomlig
har-monie, ehuru allt sker inom det förra ex lege causarum finalium,
och inom det senare ex lege causarum efficientium.

XIII. I följd af denna harmonie får hvarje god medlem i det
moraliska riket sin naturtiga belöning och hvarje ond sitt naturliga
straff, om också denna vedergällning genom Guds allvishet icke
åtföljer handlingen omedelbart.

XIV. Men god är hvarje medlem i detta rike, såvida han
söker monarchens ära, d. v. s. med förnöjdhet, förtroende och kärlek
verkar för befordrandet af hans ändamål och deruti finner sin
bestämmelse och lycksalighet.

John Locke.

1632—1704.

Inledning.

I. Lockes lefveme: första uppfostran och studier; 1665—89
bekantskap med Shaftesbury m. fl.; resor, befordringar, landsflykt etc.;
1689 återkomst till England; utgifvande af politiska, philosophiska,
paedagogiska och theologiska arbeten. Character och anseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/2/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free