Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D) Om de sammansatta ideerna.
XIII. Dessa bildas af förståndet ur de enkla genom i) com-
bination; 2) comparation och opposition; 3) abstraction. De äro
följaktligen 1) substansbegrepp, singulära och collectiva; 2) relations’
begrepp ; 3) enkla och blandade modi, pradicatsbegrepp eller abstracta
föreställningar, hvilka grunda sig på språkets nödvändighet och tjena
isynnerhet till classificering.
XIV. Bland de enkla modt märkas isynnerhet bestämningarna
af rum och tid, 1) af rummet (space): distance, rymlighet,
utsträckning, bestämd längd, figur, ställe, omätlighet etc.; 2) af tiden:
duration, succession, bestämd duration och tid, evighet etc.
Anmärkningar om dessa ideers uppkomst, innehåll och
beskaffenhet.
XV. Vidare köra till de enkla modi bestämningarna af en-
hetens idee, nemligen tal och talbestämningar samt begreppet
oändlighet, hvilket vi använda på rum, tid och tal och hvilket, ehuru
i sig sjelft blott negativt, dock vid hvarje bestämd användning
innebär något positivt.
XVI. Föröfrigt gifvas mångfaldiga andra enkla modi, såsom
bestämningarna af tänkande och viljande, af behag och obehag, af
ljud, smak, lukt och färg etc.
XVII. Bland relationsbegreppen äro de vigtigaste ideerna om
(activ och passiv) förmåga, samt om orsak och verkan. Dessa
uppkomma genom inre och yttre varseblifning af tingens uppkomst och
förändring, hvilken kan vara trefaldig: »creation, generation och
making».
XVIII. Substans i allmänhet är ett obekant något, hvilket
tän-kes såsom substrat (support) för accidentier, d. v. s. för de qvalite-
ter, hvilka kunna hos oss frambringa enkla föreställningar. »Ett så-
dant förutsatt något måste vi noSvändigt tänka oss», och sedan
uppkomma deraf ideer om särskiljda substanser.
Anmärkningar om detta begrepp såsom den Lockeska
empirismens crisis och vederläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
