Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E) Om v&ra kunskaper.
XIX. All egentlig kunskap är förnimmande af våra
föreställningars öfverensstämmelse eller strid; den går ej vidare än våra
föreställningar och den afser deras: i) identitet eller åtskiljnad; 2)
relation; 3) coexistens och nödvändiga connexion; 4) objectivité t. I
samma ordning tilltager ock dess inskränkthet, så att den i
sistnämnda afseendet är inskränktast.
XX. Kunskapens visshet har trenne grader, nemligeh allt
eftersom den är intuition, raisonnement eller sensation, d. v. s. omedelbar
(sjelfklar), medelbar (demonstrativ) och mer än probabelt conjectiv.
Den sistnämnda, som icke egentligen är kunskap, angår tingens
existens utom oss, äfvensom deras motsvarighet mot våra ideer.
XXI. Angående tingens realitet är vår kunskap ganska
inskränkt. Den är intuitiv endast om vår egen existens; men om Guds
existens är den blott demonstrativ och om alla andra tings existens
endast sensitiv och hufvudsakligen grundad på vårt intresse för
lycksalighet.
XXII. Tingens re alväsende är oss obekant utom i anseende till
deras qualitates primariœ, nemligen så vidt dessa äro oss gifna.
Endast deras nominalväsende (abstracta begrepp) kunna vi känna
fullkomligt. Om många saker, t. ex. om själens materialitet eller
immaterialitet, om andra ändliga intelligensers existens än vår, veta
vi ingenting.
XXIII. Axiomer, fórmala principer, samt identiska och
analytiska satser tjena till ingenting, utom vid lärda disputationer och
för den vetenskapliga läro-methoden. De individuela och concreta
sanningarna äro både ursprungligare och evidentare.
F) Om viljan oeh menniskans frihet.
XXIV. Viljan är menniskans förmåga att reflectera på sina
handlingar och föredraga den eha framför den andra eller tvertom.
Den afser såväl tankarna som kroppens rörelser och yttre
handlingar.
XXV. Friheten är förmågan att efter behag tänka eller icke
tänka, handla eller icke handla. Den är en förmåga hos menniskan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
