Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa ideer Jiypostaseras nu till ideerna om i) det absoluta
objectet och subjectet, säsom föremal för rationela ontologicn och
psychologien, 2) den absoluta totaliteten af alla phœnomener eller
verlden, såsom föremål för rationela cosmologien, 3) den absoluta
totaliteten af all realitet, Ens realissimum eller Gud, det rena
förnuftets ideal, såsom föremål för rationela theologien. Men att detta
hypostaserande är ett misstag visar sig genom en critik af de nu
nämnda vetenskaperna.
§ 38.
1) Rationela ontologien är blott en skenvetenskap, då det
absoluta objectet, (das Ding an sich) 1) icke är gifvet i åskådningen, 2)
bestämmes genom antingen logiska prædicater, som endast uttrycka,
huru det tankes, eller empiriska prædicater, hvilka gälla endast om
phænomenerna.
§ 39-
2) Rationela psychologien, hvilken tillägger själen 1)
substantia-litet (och immaterialitet), 2) enkelhet (och oförstörlighet), 3)
numerisk identitet (personlighet), 4) idealitet (och immortalitet), grundar
sig pä (rena förnuftets) paralogismer, hvarvid det, som i
præmis-serna gäller om själen såsom phænomen (tänkande jag), i slutsatsen
öfverflyttas på henne såsom noumen och satser, som äro blott
analytiska, antagas att vara synthetiska.
§ 40.
3) Rationela cosmologien invecklar sig, då den öfverskrider
erfarenheten, i (rena förnuftets) antinomier angående verldens 1)
qi>an-titet, 2) materiela delbarhet, 3) ursprungliga orsak, 4) nödvändighet,
hvarvid t hes is och antithesis visa sig såsom lika giltiga (eller rättare
lika ogiltiga). Kants (subjectiva) lösning af dessa antinomier.
§ 41-
4) Rationela theologien grundar sig icke på åskådning, utan på
bevis, som likväl ingenting bevisa, då hvarken categorien existens
uttrycker en bestämning hos objectet i och för sig sjelf eller
causa-litetsgrundsatsen har någon användbarhet i anseende till annat än
phænomenerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
