- Project Runeberg -  Skrifter / Del 2 /
120

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

handlingen, det rena sjelfmedvetandets absoluta act, hvilken är
phi-losophiens princip.

§ io.

Från de andra vetenskaperna skiljer sig vetenskap släran derige*
nom, att den i) innehåller endast intelligensens nödvändiga
handlingssätt och handlandets frihet i allmänhet, 2) har absolut
fulländning eller i otali tet, d, v. s. är i sig sjelf (sin princip) återgående.
Alla andra vetenskaper, som förutsätta bestämda och tillfälliga
handlingssätt, äro speciela och sakna fulländning.

B) Vetenskapslärans grundsatser.

§ ii-

I) Den första, absolut ovilkorliga grundsatsen är: jag är jag
eller jag är. Ty satsen A = A är absolut viss; han uttrycker ett
logiskt nödvändigt sammanhang = x, hvilket sättes absolute och
utan vidare grund. Men då x är satt i jaget, så måste ock A,
hvarpå x refererar sig, vara satt i jaget. I stället för A = A kan
man således taga den satsen: jag är jag, i hvilken både formen och
innehållet är absolut nödvändigt, principium identitatis s. absoluta
theseos.

§ 12.

Den absolut ovilkorliga satsen: jag är jag, innebär, att jaget
sätter sig sjelf ovilkorligt (d. ä. affirmerar sin egen existens såsom
det absolut ursprungliga) ; och då samma sats uttrycker ett omdöme
= en handling och ingenting vidare, så följer deraf, att jaget är ren,
ursprunglig activitet, pä en gång handlandet och handlandets
pro-duet, således sjelfposition - sjelf medvetande, utan allt substrat.

§ 13-

II) Den andra, blott till formen absolut ovilkorliga grundsatsen
är: jag är ej icke-jag. Ty satsen + A är ej = — A, d. v. s.
principium contradictionis s. absoluta antitheseos, är till formen lika
ursprunglig, som satsen A = A; men till innehållet förutsätter den
att + A redan är satt, emedan — A annars ej kunde sättas såsom
dess motsats. Då nu ingenting annat är tirsprungligen satt än
jaget (såsom + A), så måste det ursprungligen motsatta (—A) fattas
såsom ickejag, således etc. /

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/2/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free