Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skall nemligen ett verkligt jag uppkomma, så måste jagets
ursprungliga, oändliga (obegränsadt expansiva) verksamhet rejlecteras
(likasom drifvas tillbaka på sig sjelf), och då detta ej kan förklaras
annorlunda än genom en impuls (Anstoss) på verksamheten,
hvilken denna, emedan den deraf finner sig hämmad (negerad),
uppfattar såsom sig motsatt = såsom ickejag, så måste en sådan
impuls (icke-jag) af philosophen postuleras.
§ 15-
Detta innebär nu visserligen en cirkel (jaget såsom det absolut
första förutsättes för icke-jaget, hvilket återigen (enligt § 14)
förutsattes för jaget); men först och främst är impulsen ännu icke ett
object (ehuru det antages för dess förklaring), än mindre ett absolut
object = Ding an sich; och sedan kan denna cirkel finnas lösbar
inom den practiska delen af vetenskapsläran, ehuru den ej är det,
sålänge intelligensen betraktas blott såsom theoretisk.
§ 16.
III) Den tredje, blott till innehållet absolut ovilkorliga
grundsatsen är: jaget och icke-jaget inskränka (bestämma) hvarandra
ömsesidigt eller jaget sätter i sig mot det delbara jaget ett delbart
ickejag. Ty förnuftet postulerar, att bägge de motsatta, t hesis och
an-tithesis, realitet och negation, skola förenas i medvetandets identitet,
utan att denna upphäfv^s; och detta kan endast ske genom limitation,
d. v. s. derigenom att de ömsesidigt inskränka och bestämma
hvarandra såsom ändliga inom det absolut oändliga, obestämbara och
odelbara jaget.
§ 17-
Dessa äro nu det menskliga vetandets j:ne ursprungliga
grundsatser, utöfver hvilka ingen philosophisk forskning kan gå, men till
ki>ilka hvar och en måste återgå, om den skall blifva grundlig, då
den ock blir egentlig philosophi eller vetenskapslära.
§ 18.
I den sista grundsatsen, som, fattad in abstracto, är priticipium
rationis sufficientis, ligga 2:ne andra: 1) jaget sätter sig såsom be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
