Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
absoluta såsom någonting icke yttre eller i rummet varande, utan såsom
blott lif, sjelfmedvetande, tanke, hvaraf då äfven rummet sjelf och
det yttre utgör en förnimmelse eller ett visst sätt att förnimma.
2. Enligt den förra är således vetandet bestämdt af det
der-ifrån åtskiljda objectiva och af detta beroende, så att det objectiva,
reala är det absoluta; enligt den senare åter är vetandet sjelft det
objectiva, så att motsatsen emellan dem bortfaller, när vetandet är
egentligt och absolut, och inträder först, när inom sjelfmedvetandet
eller anden vetandet är oegentligt och relativt.
3. Den förra eller realismen kan nu vara antingen a) empirisk,
såvida den fattar och bestämmer det absoluta genom sinnligheten,
utan att veta eller erkänna ett annat sätt att fatta och bestämma
det genom förnuftet; eller b) rationel såvida den fattar och
bestämmer det absoluta genom förnuftet såsom sinnligheten motsatt
och således erkänner endast förnuftet såsom det absolutas
kunskapsprincip.
4. Vidare kan den empiriska realismen vara antingen a)
sen-sualistisk, då den betraktar sinnet och varseblifningen såsom den
egentligare kunskaps-principen för det absoluta, och således
bestämmer detta efter hvad det kan vara i och för denna kunskaps-princip,
antingen omedelbart eller genom slutledning; eller /9)
intellectuali-stisk, då den betraktar det empiriska förståndet såsom den
egentligare kunskaps-principen och således uti och genom detta tror sig
framtränga till det sanna väsendet.
5. Den sensualistiska realismen är nu, i anseende till sättet,
hvarpå den bestämmer det absoluta såsom blott sådant, materialism
i vidsträckt bemärkelse, emedan materien med dess modificationer
och rörelsen är det enda, som i och för sinnet har realitet. Också
är det naturligt, att materien då betraktas såsom det substantiela,
och rörelsen såsom dess lif och verksamhet; ty lifvet kan ej på
annat sätt uppenbara sig i och för sinnet.
6. Men såsom materialism i vidsträckt bemärkelse kan den
vara 1) hylozoism, då den ännu icke utvecklat sig till medvetande
af materia in abstracto, utan betraktar antingen ett visst slag deraf
eller alla slagen i deras outvecklade förening, eller ock några vissa
ibland dem, såsom det ursprungliga och absoluta; 2) atomism eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
