Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I följd af denna sin bestämning är menniskan att betrakta
såsom en lefvande verksamhet eller ett verksamt lif; och då hon
der-jemte öfverallt är en enhet af motsatser [§§ 55, 56], så mäste äfven
hennes verksamhet yttra sig såsom sådan, d. v. s. dels såsom mera
activ, dels såsom mera passiv, allteftersom väsendet deruti
framträder mer eller mindre.
§ 71-
Men all verksamhet har ett mål, hvartill den sträfvar, och detta
kan ej vara annat, än det verksamma väsendets begrepp [§ 66];
följaktligen kan ej eller menniskan såsom verksam tendera till
något annat, än att hon äfven såsont sinnlig må blifva förnuftig, att
hon må lefva och uppfatta sig såsom enhet af det förnuftiga och
sinnliga, genom det senares förändrande, hvilket då äfven innebär
hennes egen förändring; ty det förnuftiga är i sig sjelf oföränderligt.
§ 72.
Hvad åter menniskan sålunda eftersträfvar, det kan hon actuelt
uppnå mer eller mindre, dels ofrivilligt i följd af sitt ursprungliga
mått och sin ändlighet, dels frivilligt i följd af sin sedlighet eller
osedlighet. Men detta hindrar ej att tendensen, i sin princip
betraktad, är beständigt detisatnma; det är endast dess rigtning och
användning, endast dess närmare bestämning i hvaije lifvets moment,
som afgör, till hvilken grad och på hvilket sätt ändamålet uppnås.
§ 73-
Sjelfva den allmänna gången af menniskans utveckling beror
deraf, att hennes innehåll är dels relativt mera generelt, dels
relativt mera specielt, samt att det förra måste af henne uppfattas
såsom relativt mera centralt, inre, närvarande, och det senare såsom
relativt mera peripheriskt, yttre, frånvarande, icke blott såvida det
coexisterar, i rummet, utan äfven såvida det succederar, i tiden.
§ 74-
Af detta i förening med menniskans ändlighet låter det förklara
sig, att hon, uti en viss form af sitt tidslif betraktad, är
ursprungligen mera yttre och medvetslös, att hon derifrån efter hand forän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
