Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första afdelningen.
Om menskliga vetandet i allmänhet.
Cap. I.
Menskliga vetandets begrepp och arter.
§ i-
Att vara lefvande är att vara sjelfmedvetande och tvärtom;
dessa uttryck beteckna i sjelfva verket ett och detsamma.
Lifvet och sjelfmedvetandet visa sig alltid och öfverallt i samma
grad af egentlighet eller oegentlighet, af fullkomlighet eller
ofullkomlighet. De skilja sig åtminstone ej mera från hvarandra än t.
ex. ljuset och lysandet eller kraften och verkandet. Derföre ju
högre och sannare sjelfmedvetande, desto högre och sannare lif, och
tvärtom. Det fullkomligt medvetslösa, det som icke ens har den
dunklaste känsla, kan icke eller erkännas för lefvande. — För
öf-rigt är rörelse icke någon väsendtlig bestämning i lifvets begrepp.
Den utvisar tvärtom en relativ brist eller negation af lif hos de
lefvande väsenden, hos hvilka den förekommer; ty det i alla
afseen-den lefvande eller sjelfmedvetande väsendet kan och behöfver
icke utveckla och förändra sig, såsom det ändliga måste göra.
Endast sjelfständigheten i rörelsen röjer lifvet; men sjelfständighet kan
icke finnas hos andra än sjelfmedvetande väsenden, då de öfriga
icke hafva något egentligt sjelf.
8 2.
Lifvet eller sjelfmedvetandet får icke tänkas såsom
fä-stadt vid något substrat eller någon substans; dét är sjelft
just det absolut första (enklaste) och substantiela i allt.
Lifvet förhållfer sig till allt varande eller till alla väsenden
ungefär såsom den obestämda utsträckningen eller det rena rummet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
