Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forelsevis blott) varande mot bägge de senare såsom (de
egentligare) förnimmelserna af dem, emedan anden först uti och genom
de senare blir egentligare medvetande och sjelfmedvetande äfven af
de förra. Men äfven vid en högre utveckling och bildning kan man
betrakta samma perception, t. ex. samma begrepp, än såsom en
förnimmelse och än såsom ett varande, allteftersom man
öfver-vägande reflecterar på sjelfmedvetenheten deruti eller på dess
öfriga bestämftet. Sålunda säger man t. ex. än cirkelns begrepp, än
(den mathematiska) cirkeln, ehuru bäggedera i sjelfva verket äro ett
och detsamma.
§ 5-
Att vara klart och tydligt eller i formelt afseende
fullkomligt förnimmande är att vara tänkande, begripande och
vetande, hvilka ord beteckna samma förnimmelsesätt,
betrak-tadt i olika afseenden.
Det klara och tydliga förnimmandet bör icke förvexlas med
det starka och lifliga; ty uti det senare, som hör till sinnet och
in-billningskraften, är sjelfmedvetandet aldrig egentligt eller klart.
Sådant är det blott uti det förra, hvilket tillhör förståndet eller
tankeförmågan, och hvilket kallas tänkande med afseende på sin sanning
och objectivitet, begripande med afseende på sin klarhet och
intensitet, och vetande med afseende på sin visshet och apodicticitet.
Dessutom kallas det äfven förstående, inseende, genomskådande m. m.
i ungefär samma mening’som begripande. Det vanliga antagandet,
att man genom tänkande kommer till vetandet, och att det senare
således är det förras resultat, har blott i den meningen sin
rigtig-het, att man genom ett föregående tänkande eller vetande kan
komma till ett annat och nytt, som är efterföljande.
§ 6.
Det menskliga vetandet har characteren af verksamhet
och består i dömande eller fällande af omdömen, och det
är således blott uti och genom sådana, som menniskan är
vetande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
