Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den allmännaste characteren hos menniskan under hennes
närvarande tidslif är verksam sjelfmedvetenhet eller sjelfmedveten
verksamhet, hvarigenom hon skiljer sig från det oändliga väsendet, som
visserligen är verksamt i och för de ändliga, men hvarken kan eller
behöfver vara det i och för sig sjelft. Såsom ändlig måste hon
uppfatta det för henne (potentielt) varande eller förnimbara
successivt och likasom efterhand sönderlägga och sammanfatta för sig
dess mångfaldiga innehåll (hvaraf uttrycken: skilja, urskilja,
intelli-gere, åtavotlv, SeaAa/ijfåveiv). Först derigenom blir det af henne
verkligen kändt eller för henne egentligen bekant, och med afseende
derpå kallas äfven omdömet en kunskap i ordets egentliga
bemärkelse. Ett falskt eller origtigt omdöme är icke mera ett omdöme,
än t. ex. ett falskt mynt är ett mynt; det är endast en yttring af
föreställningsförmågan, med hvilken man åsyftat en yttring af
tankeförmågan. Att verkligen tänka och likväl tänka falskt är en
omöjlighet ; ty hvad man förnimmer fullt klart och tydligt, det kan man
icke förnimma origtigt.
§ 7-
Det menskliga vetandets innehall och object är hvad
man rätteligen kallar begrepp, och begreppets vinnande eller
förverkligande i och för menniskan är äfven dess ändamål.
Begreppet är den formelt fullkomliga, d. v. s. den klara,
tydliga (fullt sjelfmedvetna) och sanna förnimmelsen, hvilken således är
med sitt object identisk eller är sjelf sitt eget object. Det kommer
af ordet gripa med den stegrande prsefixen be, hvilket vill säga:
fatta väl och starkt och genomgående, så att man liksom tillegnar
sig det fattade och är deruti sjelf (med sin kraft) inne eller
närvarande. I betydelsen af ett begrepp ligger således icke, att det
skall vara en genom abstraction vunnen (obestämdare) förnimmelse
af det i flere (concretare) förnimmelser gemensamma; ty detta
gäller endast om våra menskliga begrepp, hvilka i följd af vår
ändlighet måste hafva den characteren, men det gäller icke om begreppet
i och för sig ¿jelft. Hvad åter ordet förnimmelse eller perception
beträffar, så betecknar det en viss form af lif eller sjelfmedvetande,
som bestämmer en annan form, hvilken är i och för sig sjelf (lef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
