- Project Runeberg -  Skrifter / Del 2 /
268

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

likväl här icke olämpligen anticiperas, emedan det tjenar till att
fullkomligare fatta de logiska attributernas betydelse. Det är ock med
afseende derpå följande trenne §§ tilläggas i detta capitlet.

• § 38.

Förnuftets formala bestämdhet — dess oändlighet,
betraktad såsom bestämmande menniskans æsthetiska förmåga,
kallas A) dess absoluta skönhet i vidsträckt bemärkelse,
hvilken är a) absolut höghet eller sublimitet — den æsthetiskt
fattade yttre oändligheten, och ¡3) absolut skönhet i inskränkt
eller egentlig bemärkelse — den æsthetiskt fattade inre
oändligheten.

Den æsthetiska verksamheten hos menniskan åsyftar icke en
högre sjelfmedvetenhet (kunskap, vetenskap) såsom den theoretiska,
eller en högre frihet (sjelfmagt, sedlighet) såsom den practiska, utan
dess närmaste ändamål är endast lek eller förlustelse, d. v. s. det
behag eller den tillfredsställelse, som åtföljer sjelfva verksamheten
såsom sådan, när den har en viss form eller fortgår på ett visst
sätt. Och om då denna form är förnuftets, d. v. s. om
vaksamheten har antingen yttre (qvantitativ) eller inre (harmonisk)
oändlighet, så är den æsthetisk i ordets högre bemärkelse, och icke blott
sjelfva verksamheten, utan. äfven dess innehåll (object) sägas då
vara sköna i ordets vidsträcktare bemärkelse. Häraf synes att det
sköna i och för sig sjelf är förnuftet, betraktadt æsthetiskt i sin
formala bestämdhet, samt att följaktligen det sköna i och för oss är
allt det, som för oss (i någon högre grad) har eller uppenbarar
förnuftets form. — Föröfrigt kan den æsthetiska framställningen af det
sköna ock vara indirect, när den omedelbart framställer det skönas
motsats, och liksom den sjelf i sådant fall kallas comisk, så kallas
ock det (omedelbart osköna), som för sådant ändamål framställes,
det comiska.

§ 39*

Förnuftets reala bestämdhet eller realitet — dess
osinnlighet och organiskhet, är för menniskans theoretiska fbr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/2/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free