Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då äfven den senare alltid måste i någon mon röja sig
uti den förra. Man kan derföre ock säga, att den sinnliga
verldens attributer äro desamma, som den osinnligas, men
behäftade mer eller mindre med sin negation. I en enhet
af motsatta kan naturligtvis hvardera sidan tagas till
utgångspunkt.
Det osinnliga (väsendet) är nemligen närvarande (förnummet) i
det sinnliga (phaen^menet), ehuru ej såsom fullkomligt actuelt (klart),
utan blott såsom mer eller mindre potentielt (dunkelt). — Den
phae-nomenela verlden är derföre: A) Ändlig och såsom sådan a)
relativ, osjelfständig, 0) osystematisk, oharmonisk. Men hans
poten-tiela oändlighet röjer sig dock derigenom, att han går vidare och
vidare utan gräns; hans potentiela sjelfständighet derigenom, att han
ej jemte sig har någon annan af samma slag, och hans potentiela
systematiskhet derigenom, att hans delar stå i vexelverkan och
såvida äro närvarande i hvarandra ; ty der någonting verkar, der
måste det ock verkligen vara (med sin kraft eller sitt väsende). B)
Blifvattde, accidentel, och såsom sådan a) sinnlig, materiel (utsträckt
i rummet och tiden), /£) oorganisk, vanmägtig att med sin enhet
fullt genomtränga och beherska sitt innehåll. Men hans potentiela
vara eller realitet (substantialitet) röjer sig dock derigenom, att han
beständigt perdurerar under sin accidentela växling; hans potentiela
osinnlighet derigenom, att han alltid och öfverallt är dynamisk eller
verkande (kraft, väsenhet), och hans potentiela organiskhet
derigenom, att han beständigt organiserar sig och utvecklar organiska
varelser. C) Medvetslös, ideelös, och såsom sådan a) förnuftslös, utan
egentligt sjelfmedvetande, §) opersonlig, utan jaghet eller intelligens
och egentligt vetande. Men hans potentiela idealitet och
förnuftig-het och personlighet röja sig dock derigenom, att lefvande,
förnuftiga och personliga väsenden kunna ur honom utveckla sig,
ehuru-väl dessa, såvidt de verkligen blifvit förnuftiga och personliga, ej
höra till honom sjelf, utan till den osinnliga verlden. Detta allt
kan här endast antydas i största korthet; den närmare utföringen
deraf tillhör den muntliga och vetenskapliga utvecklingen. — For
öfrigt må nämnas, att man ej har att tänka sig några gudomliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>