Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket likasåväl som t. ex. gudomligheten är närvarande i vårt
förnuft och derigenom bestämmer vår vilja och verksamhet i och för oss
eller inom vår verld. Det kan nemligen ej synas annorlunda för
dem, som ännu är o sd litet andligen utvecklade, att de förväxla
pha-nomenet med själfva väsendet och icke förmå att tänka sig en annan
och högre verklighet än den sinnliga — icke förmå att tänka sig
sinnevärlden såsom varande blott i och för menniskan, utan tvärtom
tänka sig menniskan såsom varande hel och hållen blott inom
sinne-verlden. Författaren kunde nu visserligen mot dessa anföra
mångfaldiga facta, som rätt uppfattade vore äjven så mänga bevis för
hans lära, t. ex. att menniskan får rättigheter af staten och i
allmänhet af hvarje samhälle, i hvilket hon blir en medlem, att
nto-narchen i staten icke kan taga några lagar eller befallningar af
folket, utan endast af sjelfva staten, hvilken han har närvarande i
sitt förnuft; att den enskiljda medborgaren kan utan allt klander
frivilligt våga och uppoffra sitt lif för statens försvar, hvilket han
icke kan göra för något bolag, och flere dylika, hvilka dels måste
förblifva helt och hållet oförklarliga, dels vore för menniskan såsom
förnuftigt väsende ovärdiga, och dels ändtligen måste förklaras för
rent af vansinniga, om ej staten vore ett högre förnuftigt väsende
än sina medlemmar, d. v. s. om han blott vore en opersonlig
förening af individer och således endast en förnuftslös sak eller
relation såsom en anstalt eller ett bolag. Men med dessa och alla andra
indirecta bevis för statens personlighet skulle förfm likaså litet, som
med de directa kunna utöfva någon inverkan på dem, som äro
fastväxta uti en mer eller mindre empirisk och realistisk åsigt af
menniskan och verlden, hvarföre han icke eller här vill försöka att
bibringa dem någon ny öfvertygelse. Han känner af psyekologiska
grunder såväl som af egen och andras erfarenhet, att endast de unga
ega nog tid och lust och förmåga att erforderligt tillegna sig en ny
speculativ lära, innan de företaga sig att bedöma henne och att
förkasta henne som origtig. Också är det endast för dessa han har
skrifvit sina grundlinier till statsläran, och endast af dessa kan han
vänta sig deras rigtiga bedömande, när en gång den mognare åldern
hos dem har inträdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
