Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I denna form ligga nu tvenne hufvudmomenter, nemligen i)
sjelfständighet eller frihet uti de sedliga väsendenas verksamhet,
hvilken vinnes genom a) bestämmandet och b) skyddandet af allas ’
rättigheter; 2) systematiskhet eller enhet i mångfald och
samstämmighet i såväl den materiela som den andliga verksamheten,
hvilken enhet vinnes genom hvarderas inskränkande till sitt möjligen
förnuftiga ändamål, så att ingendera vare sig går öfver eller
stannar under sitt rätta mått. Genom det förra momentet, som bör
åsyftas med statens justitiae-forvaltning, vinnes, att alla i staten
åtnjuta sin rätt; genom det senare, som bör åsyftas med hans
oeconomiska och ecclesiastiska förvaltning, vinnes, att alla verka
rätt. Till dessa formala momenters förverkligande bör ock all inre
statsregering inskränka sig; ty sträcker den omedelbart sin
verksamhet till något annat eller någonting mera eller mindre, så
motverkar den statsändamålet i stället för att befordra det.
§ 13-
För öfrigt och då staten också sjelf är ett organ i det högre
offentliga eller rättsliga samhälle, som kallas statssystemet, så har
han äfven att inom detta arbeta på förverkligandet af den
rätts-form eller formala rätt, som der bör vara gällande, och hvars
vetenskapliga bestämmande tillhör den vanligen så kallade folkrätten,
hvilken olämpliga benämning bör utbytas mot yttre statsrätt, så
framt man ej vill använda uttrycket statssystemsrätt.
Cap. HL
Historiska äsigter om statens grund och ändamål.
§ 14-
Den egentliga (rätts-)staten tillhör det moderna Europa.
Orien-talerae hunno ej längre än till familj- och stånds- eller kast-stater;
phoenicier, greker och romare ej längre än till communal-stater
(republiker). Derför kunde ej heller hos dem den egentliga
statsrätten förekomma, utan den företräddes hos de förre af
religions-läran och hos de senare af sedeläran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
