Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valtningsgrenar och stånd; B) förvaltningsrätten (jus publicum
con-secutivum s. materiale), d. v. s. systemet af de lagar, som hafva
afseende endast på de särskiljda förvaltningsgrename och stånden.
§ io6.
Man förstår nemligen med statsförfattningen i dess
inskränktare bemärkelse endast den delen af statens empiriska form, som
fastställes eller åtminstone bör fastställas genom grundlagame, hvilka
visserligen bestämma ej blott regeringen och folket, utan äfven de
särskiljda förvaltningsgrename och stånden, men endast såvida de
senare betraktas omedelbart inom de förra eller såsom deras
allmännaste organer. Betraktas de deremot inom sig sjelfva och
följaktligen ej samfaldt utan blott hvar för sig, så äro de icke föremål
för författningsrätten eller grundlagame, utan endast för
förvaltningsrätten; och dessa bägge synpunkter angifva således gränserna mellan
de tvenne hufvudmomentema af den allmänna statsrätten (§ 105).
§ 107-
Då för öfrigt den allmänna statsrätten har till sitt innehåll
endast statens allmänna idee, men icke de mångfaldiga former, under
hvilka den förekommer i verkligheten, emedan betraktandet af dessa
egentligen hör till statshistorien och dess philosophi, och då vidare
endast de stater, i hvilka folket uppträder såsom fullmyndig
personlighet emot monarchen, kunna betraktas såsom i allmänhet
motsvarande statsideen, så kan ock den philosophiska statsläran icke
egentligen handla om statsförfattningen för några andra än sådana.
Om derföre äfven andra statsformer der tagas i betraktande, så kan
ändamålet dermed blott vara didactiskt, eller att genom
motsat-serne gifva en större upplysning åt det egentliga objectet.
§ 108.
Uti de lagar, som bestämma statsförfattningen, d. v. s. i
statens grundlagar, behöfver ej stadgas, att staten eller regeringen eller
grundlagame sjelfve skola finnas; och i allmänhet bör ingenting
göras till föremål för den positiva lagstiftningen, som redan genom
menniskans och statens allmänna begrepp förstås af sig sjelft. Detta
kan visserligen vara föremål för den philosophiska statsläran, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
