Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad åter de relativa strafftheoriema angåry så gäller om dessa
samfaldt, att hvar och en ibland dem förutsätter statens pligt och
rättighet att verka för det af theorien uppstälda speciela
straffända-målet. Men denna pligt och rätt förutsätter sjelf pligten och
rättigheten att verka för det allmänna statsändamålet såsom sådant, och
redan omedelbart deraf kan statens straffrätt deduceras. För öfrigt
utesluter det allmänna ändamålet icke de speciela, utan omfattar
och innehåller dem alla uti sig såsom subordinerade momenter och
medel, hvilka böra tagas i betraktande vid straffens art- och
gränsbestämningar.
§ 23.
Särskilj dt kan dessutom anmärkas 1) emot
afskräckningstheo-rierna och vamingstheorien, att de icke innehålla något mått för
straffet, att de grunda sig på en oädel åsigt af menniskan, att lagar
ej få tänkas grunda sig på menskligt arbitrium och vara blott medel
till yttre ändamål [§ 19J o. s. v., 2) emot moraliska
förbättrings-theorien, att vinnandet af dess uppgifna straffändamål icke ligger
inom statens förmåga, att straffet i vissa fall enligt henne skulle
bortfalla, i andra blifva för lindrigt, arbiträrt o. s. v., 3) emot
prce-ventionstheorien, att den är för inskränkt, då den blott afser
förekommandet af brottets upprepande etc. etc.
§ 24.
Deremot kunna försvarstheorien äfvensom den (Hegelska)
resti-tutionstheorien så fattas, att de blifva tillfredsställande och giltiga,
om nemligen de befrias från de obehöriga inskränkningar, med
hvilka de ursprungligen blifvit af sina upphofsmän framstälda. De
öfriga skadeersättningstheoriema äro deremot dels ensidiga och
ofullständiga, dels förblandande ersättningen och de juridiska
rättsförlusterna med det egentliga straffet, för hvilket någonting annat ligger
till grund.
B) Brottens indelningar.
§ 25.
Brott i vidsträckt bemärkelse indelas, med afseende på 1) deras
subjecters status, uti a) allmänna, delicta communia och b) särskilj da,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
