Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetande, d. v. s. han sjelf betraktad blott och bart såsom vetande
eller förnimmande, utan afseende på hvad han må vara för öfrigt
4. Menniskans philosophi deremot är visserligen ock samma
vetande, men med de negationer eller inskränkningar och
ofullkomligheter, som följa af menniskans ändlighet i förhållande till Guds
oändlighet. Egentligen är den således den vetande menniskan sjelf,
såvida som hennes vetande eller förnimmande är identiskt med
gudomlighetens. Men annars kallar man ock menniskans philosophi
en sådan, som är mer eller mindre sinnlig eller empirisk och
följaktligen såvida icke philosophisk, när nemligen den dock har
utgif-vits eller har gällt för att vara den sanna. Det forstås, att dessa
då förhålla sig till hvarandra ungefär såsom det falska myntet och
det sanna, när de begge benämnas med ordet mynt.
5. Den sanna philosophien kan ej hafva något annat än
förnuftiga väsenden eller personligheter till sitt föremål, och då
sanningen är identitet af vetande och varande, så kan den ej eller
hafva något annat än sådana till sitt innehåll. Om de sinnliga och
materiela (de naturliga) tingen kan den ej handla med annat vilkor,
än att de äro blott phaenomener i och för ändligt förnuftiga
väsenden och såsom sådana utgöra blott deras bestämningar eller finnas
blott i och för dem. Det osinnliga, det andliga, det förnuftiga eller
det egentliga väsendet är visserligen då alltid närvarande uti dem,
men det fattas eller förnimmes likväl ej såsom sådant uti dem, när
det förnimmes ofullkomligt, utan det visar sig då nödvändigt såsom
sin relativa motsats, d. v. s såsom mer eller mindre sinnligt och
materielt.
6. Menniskans philosophi indelas af B. i theoretisk och
prac-tisk, allt eftersom hennes innehåll, de förnuftiga väsendena (5),
betraktas ur theoretisk eller ur practisk synpunkt. I den förra
betraktas de blott och bart såsom förnumna eller varande; i den senare
betraktas de tillika såsom verkande eller handlande i och för
menniskan. Och från hennes synpunkt betraktas de inom den förra
såsom bestämmande hennes theoretiska förmåga, hennes förstånd,
hennes vetande; men inom den senare såsom bestämmande hennes
practiska förmåga, hennes vilja, hennes handlande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
