Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7- Den theoretiska philosophien har, enligt B., trenne
hufvud-delar, af hvilka den första är den rntionela theologien, hvilken
handlar om Gud, betraktad dels (logiskt) i och för sig sjelf, i sitt
begrepp, dels (metaphysiskt) i och för de ändliga förnuftsväsendena
såsom deras yttersta grund.
8. Den andra hufvuddelen är den rationela anthropologien,
hvilken handlar om menniskan dels i och för sig sjelf, dels i
förhållande till de andra förnuftsväsendena, som utgöra hennes
bestämningar, och som der betraktas inom henne, såvidt de för oss äro
bekanta. Till denna hufvuddel höra ock lärorna om könet och
slägten och grannskapet och det förnuftiga anlaget, eller om de
förnuftiga enheter af väsenden, som inom den practiska philosophien
uppträda såsom privata samhällen, d. ä. såsom äktenskapet, familjen,
communen och den privata corporationen eller det privata ståndet.
9. Den tredje hufvuddelen är ändtligen den rationela
ethnolo-gien, hvilken handlar om folkstammen (nationen), racen och slägtet,
betraktade dels i och för sig sjelfva och dels i förhållande till de
andra förnuftiga väsendena. Denna del af philosophien är hitintills
icke bearbetad, och man besitter ännu blott spridda historiska
notiser till dess åstadkommande.
10. Den practiska philosophien har likaledes trenne
hufvudde-lar, motsvarande den theoretiska philosophiens, och den första ibland
dem är derföre den rationela eller philosophiska religions läran, hvars
föremål är Gud, betraktad (ur practisk synpunkt) såsom de
förnuftiga väsendenas religion eller absolut högsta lag och ändamål, d. ä.
(då Gud är person) deras absolut högsta regent, deras högsta försyn
och saliggörare. Religionen är nemligen Gud sjelf såsom de
förnuftiga väsendenas regent, men med bortseende för tillfället från
hans personlighet, på samma sätt, som när man t. ex. säger
regeringen i st. f. att säga monarchen inom staten. Den förra är endast
ett abstractare begrepp om den senare, hvilket man erhåller, då
man för tillfället ej fäster något afseende på att han är en person
eller ett lefvande och förnuftigt väsende.
11. Den andra hufvuddelen är sedeläran (ethiken, moralen),
hvilken alltid är rationel, såvida den icke är osedlig, och hvilken
handlar om den enskiljda menniskan, betraktad (ur practisk syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>