- Project Runeberg -  Skrifter / Del 2 /
484

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

punkt) såsom fritt verksam att sjelf förverkliga sitt sanna väsende
eller sitt förnuft i enlighet med detta såsom sin lag och sitt
ändamål. Sedlighet är nemligen ej annat än det abstracta begreppet om
det sedliga väsendet sjelft, betraktadt såsom fritt verksamt eller
handlande för det ändamål och pä det sätt, som vi nedanför skole
antyda något närmare. För öfrigt höra till denna del ock lärorna
om de ofvanför (8) omnämnda privata samhällena, hvilka verka för
särskiljda momenter af menniskans förnuftiga ändamål, men utföra
dessa i ett vidsträcktare omfång.

12. Den tredje hufvuddelen är ändtligen den raiioneUt
rätts-liiran (juridiken), hvilken handlar om det offentliga samhället eller
om staten, statssystemet och statssystemernas system
(mensklig-heten), betraktade (ur practisk synpunkt) såsom verksamma att
förverkliga sig sjelfva i och för de sedliga väsendena (11) och attgifva
åt dessa och deras verksamhet en förnuftig form. Rätten är
nemligen ej eller något annat än det abstracta begreppet om de
rättsliga väsendena sjelfva, såvida de enligt sitt eget eviga väsende
såsom sin lag och sitt ändamål äro verksamma inom den menskliga
verlden.

13. Till närmare förklaring häraf anmärkes, att de trenne
slagen af förnuftiga väsenden, om hvilka den practiska philosophien
handlar, alla verka för ett och samma ändamål hos menniskan,
nemligen för hennes högre förnuftighet, hennes eviga andes utveckling,
hennes idees förverkligande, hennes absolut högsta goda, hennes
eviga lif och salighet, hennes tillkomst till Guds rike eller (enligt
»Fader vår») Guds rikes tillkomst till henne o. s. v.; ty alla dessa
uttryck beteckna i sjelfva verket detsamma, om än betraktadt i
något olika afseenden.

14. Men de sedliga väsendena (n) skilja sig deruti från de
rätts-liga (12), att de förra rigta sin verksamhet omedelbart på de
sinnliga krafterna och tingen, såsom det material de hafva att bearbeta
och förändra (sjelfva ändamålet är evigt och oföränderligt), och
hvilka de böra ombilda till organer för förnuftet, om de kunna
blifva sådana (de sinnliga själs- och kroppskrafterna), men i annat
fall åtminstone till medel för samma förnuft (den yttre naturens
krafter och deras produeter). De senare rigta sig deremot omedel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/2/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free