Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ett eller på samma gång, hvilket jag icke är van att göra, när det
är fråga om någonting vetenskapligt
Din första fråga synes mig, om jag rätt fattat henne, hafva
ungefar följande innehåll. Då det är obestridligt, att de förnuftiga
känslorna och föreställningarne såsom dunkla och orediga äro
sinnliga eller åtminstone hafva ett sinnligt element — en sinnlig
bestämdhet — uti sig, hvarföre kommer jag icke till ett sinnligt
tankeinnehåll, när jag genom abstraction gör mig redo för dessa, lika såväl
som när jag på samma sätt gör mig redo för de sinnliga känslorna
och föreställningarne? Eller hvarföre far jag i förra fallet ett
ratio-nelt begrepp och i senare ett empiriskt?
För att förklara detta bör man först och främst märka, att
hvad vi förnimma, medelst sinnena och de kroppsliga organerna
nödvändigt bestämmes af rummet och således utgöres endast af
materien och hennes antingen formela eller reela bestämningar. Vill jag
således genom analyserande och abstraction vinna begrepp om hvad
detta är eller innehåller, sä kan jag väl abstrahera från flere eller
farre af dess sinnliga bestämningar, men jag kan deremot icke
abstrahera ifrån dem alla och åtminstone icke från rummet, som är
den första och enklaste ibland dem; ty abstraherade jag äfven från
detta, så hade jag ju alldeles ingenting för mig af det innehåll,
hvarom det här är fråga, d. v. s. jag ville då icke analysera och
begripa det sinnliga såsom sådant, utan antingen någonting annat
eller ock ingenting alls. Derföre måste ock hvarje begrepp om det
sinnliga nödvändigt bestämmas af begreppet rum och följaktligen
vara ett sinnligt eller empiriskt begrepp. — Men vidare bör man
märka, att vi genom sinnena aldrig kunna förnimma det dynamiska,
andliga, ideela, ehuru det kan så synas, när man ej närmare gör
sig reda för saken, utan vi fatte detta alltid blott inifrån eller
omedelbart i och genom vårt eget inre sjelfmedvetande och dess
bestämdhet. Detta gäller till och med om de physiska krafterna eller
det substantiela i materien; ty dessa kunna vi hvarken smaka, lukta,
höra, se eller känna, utan blott fatta inifrån eller omedelbart i och
genom vårt medvetande af oss sjelfva1). Hvad vi känna t. ex. med
i) Du erinrar dig, att äfven Locke insåg, att vi ej kunna få kunskap om
substansen genom sinnena utan endast om dess qualiteter. Substansen var för honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
