Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta kan efter subjectemas olikhet vara ganska olika; ja ofta
med bättre framgång bestå i ett falskt argumenterande ad
hominem, än uti anförande af verkliga grunder. Och sedan har
icke ordet bevisa denna betydelse, utan det innebär ett
grund-ligt, tydligt och objectift visande af en sats för en annan eller
för sig sjelf såsom tviflande. Och detta bör vara ändamålet,
när det är fråga om en sådan sats, som att en Religionslära är
gudomlig.
För öfrigt bör det anmärkas, att här alldeles icke handlas
om något »bevis för den christna sanningen» (denna bör icke
neddragas i striden emellan Rationalisten och
Supernaturalisten), utan här handlas endast om rätta bevisningssättet för den
satsen, att en religionslära är sann och på öfvernaturligt sätt
af Gud meddelad. För denna hråga, hvilken är allmän, och
måste besvaras endast ur förnuftet, är det fullkomligen
indiffe-rent, om läran sjelf är den christna eller någon annan, ja äfven
om den är falsk eller sann, om den är verklig eller blott
pone-rad. Förf. har således här, liksom i det följande, förfelat eller
oredat sjelfva tvistefrågan.
2:o. »Det första villkoret åter för möjligheten att rätt
förstå Christendomen (och att förstå är här detsamma, som att
bevisa) är en andelig likhet, enhet eller förvandtskap med den,
en viss disposition — en anvisning af det Gudomliga i vårt
inre, hvilket vill leda oss till samma mål, som Uppenbarelsen,
en anvisning, hvilken tillika är en själens naturliga drift» o. s.
v. För att bedömma detta, är det nödvändigt att skilja
emellan det historiska och det rationella elementet i Christendomen.
Hvad det förra beträffar, så kan naturligtvis icke dess sanna
giltighet för oss bero af någon disposition eller inre
förvandtskap, utan den måste bero af den kännedom vi äge om de
historiska källornas trovärdighet Ju klarare vi kunne inse de
fömuftsgiltiga grunderne för denna, desto förnuftigare och fas_
tare kunne vi tro på sanningen af det som berättas. Men utan
en sådan insigt och sådana grunder är man ej disponerad att
tro en historisk berättelse, eller bevisar åtminstone en sådan
disposition ingenting för dess rigtighet Hvad åter det ratio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
