Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen vara ungefär denna: Såvida Philosophien verkligen är,
hvad den enligt sin idé bör vara, nemligen en vetenskap om
tingens sanna vara eller väsende, och såvida följaktligen dess
innehåll sammanfaller med det Gudomliga Förnuftets innehåll,
så kan ej någon strid äga rum emellan dess läror och de läror,
som verkligen framställdes af Christus, såvida han var samma
Gudomliga Förnuft, uppenbaradt i menniskonatur. Men huru
prydligt har icke Förf:s rhetorik vetat utstyra denna enkla
tanke!
»Måste icke fastmer den philosopherande, om han annars
förstår sina frågor, åtminstone känna sig lockad att söka svaren
derpå hos den himmelske Salomo, som i Evangelium går
honom till mötes?» Ja utan tvifvel, om han icke vet hvad
Philosophi är, eller om han skyr mödan att söka henne på den rätta
vägen, eller om han är en af dessa andeligen svaga, hvilka
nödvändigt vilja äga säte och stämma ibland Philosopherne.
men hafva en långt större förmåga och benägenhet att läsa,
än att tänka, att tro på auctori tet, än att sjelf ve forska. I dessa
fall skall han göra det, i synnerhet om han tillika älskar
skenet af christelig fromhet och renlärighet Men i annat fall gör
han det visst icke. Med ordet Philosophi har man nu i mer än
2000 år utmärkt den vetenskap, som grundar sig på förnuftet
och (utan afseende på subsidiernas beskaffenhet) kan utvecklas
utur detta. Det betyder härvid ingenting, om denna vetenskap
ger mycket eller litet till resultat, om den i anseende till detta
är öfver eller under Uppenbarelsen. Philosophiskt var och är och
blir dock vetandet blott såvida det kan utvecklas ur förnuftet;
måste det deremot hämtas endast ur Uppenbarelsen, så är det
ej mera philosophiskt, utan — theologiskt
»Att philosophiens Ordförande hittills, med få undantag,
icke utstakat för sig denna väg (att söka svaren på sina frågor
i Uppenbarelsen), utan snarare velat vara Evangelii Mästare
än Läijungar, bevisar endast att det egoistiska (?) princip, som
just utmärker den fallna menniskoanden såsom fallen, söker
göra sig gällande, äfven då han philosopherar, (ganska artig
compliment mot Philosopherne!), men bevisar mot det harmo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
