Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste följaktligen sjelft hemta sin giltighet för oss ur samma
källa, som hon. De hafva vidare anmärkt, att det gifves flere
läror eller Uppenbarelser, hvilka uppgifva sig såsom tillkomna
på samma sätt, och att man således behöfver en annan princip,
än denna uppgift, för att bedömma uppgiftens rigtighet De
hafva ändtligen anmärkt, att vi ingenting kunne afgöra om
verkligheten af detta sätt, så länge vi icke ens förmått afgöra
någonting om dess möjlighet. Ty menniskoväsendet är, som
man vet, ännu alltför litet kändt; och det är då ett uppenbart
öfverdåd, att redan vilja bestämma, hvad genom detsamma kan
eller icke kan ske naturligt Man kan ej eller utan motsägelse
i denna punkt beropa sig på Gudomlighetens allmakt; ty denna
kan icke göra det omöjliga till möjligt, och här är det just
frågan om, hvad som är möjligt, så länge menniskan är
men-niska. Men derföre hafva ej Rationalisteme verkligen förnekat
inspirationen såsom den Christna Lärans character; de hafva
endast påstått, att man icke i denna kan sätta grunden till
lärans giltighet eller sanning för oss. Denna grund, hafva de
sagt, kan, enligt sjelfva begreppet om sanning (Skandia I. 2
sidd. 376—379), icke vara någon annan, än Lärans
öfverensstämmelse med Förnuftet i ordets egentliga bemärkelse, hvilket
för oss är sanningens enda och ursprungliga princip (Skand.
sidd. 356, 357, 359 m. fL). Också hafva de i följd deraf yrkat
icke blott rättigheten, utan äfven för vetenskapsmannen
skyldigheten att prof va läran, d. ä. att undersöka, om denna
öfverensstämmelse finnes der eller icke. De pligter, som dervid
åligga den forskande, har Rec. antydt i Skandia, anf. st. sid.
358. — Detta är nu Rationalismens egentliga begrepp, och detta
har det i sjelfva verket alltid varit, — om också en eller annan
fattat det mindre tydligt och bestämdt Må Anm., om han kan,
bevisa, att denna bestämning deraf är i någon väsendtlig del
origtig.
9. Genom dessa reflexioner äro alla de följande
anmärk-ningame på Bihangets 3:e och 4:e sidor tillräckligt besvarade.
Men Rec vill ändå ytterligare i anseende till dem tillägga ett
par erinringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
