Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enligt hans tanka, vara följande: »Oaktadt menniskonaturens
djupa förderf finnes dock, i andens ursprungliga förvandtskap
med Christendomen, hos menniskan en möjlighet till andelig
helsa; hvilket i allmänhet är villkoret för Christendomens
tillträde till vårt inre.» Läsaren an märke noga, att här talas
endast om möjligheten af andelig helsa, hvilken möjlighet ännu
icke är detsamma, som andelig helsa, eller ens någon grad af
denna. »Vår tillväxt i Christelig sanning fortgår endast i den
mån denna möjlighet till andelig helsa, under Christendomens
inflytelse, öfvergår till verklighet» Alldeles så: vår tillväxt i
christelig sanning (i christelig upplysning, i christeliga
kunskaper) fortgår — m. a. o. vår gradvis tilltagande helsa i
theo-retiskt afseende tilltar — endast i den mån vår andeliga helsa
öfvergår från möjlighet till verklighet = endast i den mån den
fortgår eller tilltar. Detta är så rigtigt och klart, som att
tav-tologi är tavtologi. Det enda progressiva i satsen, och det enda
följaktligen, som behöfver att anmärkas, är, att den andeliga
helsan och dess tillväxt, således ock hvaije grad deraf, kommer
från Christendomens inflytelse, d. v. s. är af denna en följd,
hvilket är just Rec:s ofvannämnda sats. »Hvaije högre grad af
andelig upplysning (helsa, åtminstone i theoretiskt afseende,)
är således (?!) visserligen betingad af en viss föregående grad
af andelig helsa (nyss talades endast om möjligheten deraf,
hvilken icke är detsamma, som en grad deraf); men då denna åter
sjelf alltid är verklig endast genom Christendomen, så inser
man ganska väl, hvartill menniskan behöfver Uppenbarelsens
läkemedel.» — Det sista har Rec. alltid insett; men han inser
ännu icke, huru hans anmärkning är genom hela detta
raison-nement vederlagd. Att i allt, som tillväxer, den lägre
gradens verklighet förutsättes för möjligheten af den högres
verklighet, är klart som dagen; men aldrig kan väl meningen vara,
att den sednare tillkommer genom den förra, utan liksom
Christendomens inflytelse är grunden till den lägre graden af vår
andeliga helsa, så är ock samma dess inflytelse, samma dess
tillträde till vårt inre, grunden till den högre graden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
