Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ditionatum. Härtill svarar Anm., »att Förf. väl säger, att
kärleken åstadkommer likhet, men icke tillägger det af Rec
inflickade ordet »»eller förvandtskap»» (se likväl ofvani 17), och
vidare, »att Förf. med likhet synbarligen (?) förstår en högre
grad af samma förhållande, hvilket han utmärker med namnet
förvandtskap.» — Men grunderne till denna synbarlighet äro
likaså litet synbarliga hos Föri som hos Anm.; och äfven om
förhållandet vore annorlunda, skulle dock detta ej kunna upp*
hjelpa sjelfva saken. Anm. tillägger nemligen omedelbart efter
det anförda:
20. »Ehuru nu således kärleken sjelf conditioneras af
för-vandtskapen, så kan väl detta icke hindra, att kärleken i sin
ordning är villkoret för denna förvandtskaps högi£
fullkom-ning, eller likheten.» — Ett sådant raisonnement hade Anm.
icke fört, om han gjort sig litet mer reda för dessa begrepp.
Om i allmänhet förvandtskapen är grunden till kärleken, så är
ock den högre graden af förvandtskapen (likheten) grunden till
den högre graden af kärleken; och icke tvärtom. Såvida t. ex.
ett föremåls upplysning är grunden till dess synbar het, så vida
är den högre graden af den förra också grunden till den högre
graden af den sednare; men efter Anm:s sätt att raisonnera,
skulle den högre graden af föremålets synbarhet då vara
grunden till den högre graden af dess upplysning. — Det eviga
förhållandet emellan grund och följd är detsamma inom den
physiska och den andeliga verlden; och man kan icke efter
behof ändra det, för att försvara ett origtigt raisonnement.
21. Vid Förfcs sats: »Den religiösa sanningen vinner
tillträde till vårt inre, blott i den mån vår andeliga natur är vid
helsa», hade Rec anmärkt, att han äfven här ville sätta
conditio till conditionatum, emedan menniskan, om hon redan vore
vid andelig helsa, icke behöfde Uppenbarelsens läkemedel. Rec
ville m. a. o. hafva Föris sats omvänd: Vår andeliga natur
kommer till helsa blott i den mån den religiösa sanningen
vinner tillträde till vårt inre. Härtill svarar återigen Anm. med
ett exegetiskt konststycke, som tyvärr endast bevisar någon
oredighet i begreppen. Föris föreställningssätt skall nemligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
