Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likasom gjort sig till politiska sjelfspillingar eller afsagt sig
sin närvarande rätt att uppträda och handla såsom riks-ständer,
innan det nya representationssättet kan komma till någon
rätts-giltighet och användning, och emedan folkets öfriga
medlemmar icke, såvidt man känner, hitintills gifvit de nuvarande
Riksdagsmännen några fullmakter, på grund af hvilka de
sedermera och såsom icke Ståndsledamöter kunde besluta
någonting i deras angelägenheter. Ett Bolag t ex., som upplöser
sig, kan icke besluta bolagsreglorna för ett, som derefter
bildar sig, och i allmänhet kunna de döende icke lagstifta för de
efterlefvande, emedan lagar innebära förbindelser, hvilka hvar
och en måste antingen hafva sig ålagda genom förnuftet eller
sjelf åtaga sig genom sitt fria och uttryckliga samtycke. Men
intetdera vilkoret kan åberopas såsom rättsgrund för det nya
representationssättets giltighet, då alla andra än
Riksdagsmännen icke ens blifvit tillsporda om åtagandet, än mindre derom
uttryckligen tillkännagifvit sin vilja.
Härom åberopar sig nu A. P. på l:a §. Riksdagsordningen,
som innehåller, att Rikets Ständer ej kunna i utöfningen af
deras riksdagsmannabefattning bindas af andra föreskrifter än
rikets grundlagar, hvilket för honom naturligtvis har den
betydelsen, att de ej eller behöfva låta sig bindas af det sunda
förnuftet och af de rättsföreskrifter, som af detta meddelas åt
alla förnuftiga väsenden. Han begriper således icke, att den
citerade §:n endast förbjuder Riksdagsmännen att emottaga
enskilda befallningar eller instructioner, äfvensom att rätta sig
efter den så kallade allmänna opinionen, hvilken af
Liberalis-terne anses för samhällets souveräna lagstiftare. Derföre
öfver-ser han också fullkomligt, att samma § förbinder
Riksdagsmännen att handla i öfverensstämmelse med rikets grundlagar,
hvilka icke berättiga dem att införa det nya
representationssättet, så framt de ej tolkas i strid med deras verkliga
ordalydelse och förstånd. A. P. beropar sig visserligen deijemte på
§§. 81 och 56 i Regeringsformen, och menar att aphorismemas
^ *
Förf. »måste vara snart sagdt litet tokig», om han ej deruti
kan finna den mening, att Rikets Ständer kunna rättsenligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
