Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ensidiga och bristfälliga i Hegels system älven bortkasta
den sanning, som ligger i detsamma.» 10)
Så lyder i LB:s academiska lärdomsprof den korta
ingressen, hvilken, såsom man finner, redan är så illa liopkommen,
att man .der knapt kan upptäcka en enda sund och
oklanderlig tanke. Och på ungefär samma sätt fortgår det genom hela
afhandlingen, så snart IvB skall framtaga någonting utur sitt eget
fatabur. Man får då ofta hora märkvärdiga saker t. ex. att
»all sedlighet förutsätter en viss grad af egoism, nemligen den
att [det sedliga] subjektet anser sig värdigt sedligheten» u), att
Sedelärame hafva »sökt sedlighetens princip än uti naturen, än
i sammanlefnaden med andra menniskor, än uti Guds vilja» 1Z),
att »alla dessa förklaringsgrunder utan tvifvel ega sin giltighet,
I0) Om några sanningar verkligen finnas i det Hegelska
systemet, hvilket väl ingen lär vilja förneka, så kunna ej dessa vara
grundade p& den erkändt origtiga Hegelska principen, utan de måste då
vara hemtade från den gemensamma k&llan för alla sanningar d. v. s.
ifrån förnuftet. Men i sådant fall tillhöra de icke mera det Hegelska
systemet, än hvart och ett annat, i hvilket de möjligtvis förekomma;
och man behöfver för ingen del bortkasta vare sig dem eller förnuftet,
derföre att man bortkastar den allt upp och ned vändande
Hegelianis-men. Man ser tydligen att LB icke vill lemna den Hegelska
gångstolen af fruktan att falla och skada sig, om han skulle försöka att
röra sig p& egen hand; men dermed måste han naturligtvis också
alltid förblifva ett barn, och ett gammalt barn d. v. s. en gäck, i
philosophien.
u) Härom kan sägas, att man måste antingen bra litet veta, hvad
det är, som allmänneligen betecknas med ordet egoism, eller ock hafva
speculerat sig mycket djupt in i nattmössan, för att kunna drömma sig
till någonting sådant der, och sedan liksom yrvaken framställa det på
papperet.
12) LB öfversätter den scholastiska termen principium moralitatis
med sedlighetens princip, hvilken man i alla tider har ansett vara
menniskans förnuftiga vilja, och han vet således icke att den bör
öf-versättas med ordet moralprincip eller sedelärans princip. Hade
Sede-lärarne tänkt sig naturen eller Guds vilja såsom sedlighetens princip,
så hade de säkerligen också insett, att åtminstone ingen osedlighet då
kunnat för menniskan vara möjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
