Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förblir den ju icke Hegelianism], ej qvarstå vid den
ursprungligt Hegelska ståndpunkten [d. v. s. icke förblifva Hegelianism,
icke fasthålla den Hegelska principen, ty just af denna
betingas ståndpuncten], utan den måste söka [en annan och
rigti-gare princip, och derpå uppföra ett annat och rigtigare system
an det Hegelska, skulle man här vänta sig; men någonting så
simpelt tänker ej LB, utan han vill att man skall söka] att
genom en immanent [hegelsk] dialektik utveckla hvad som ligger
i sjelfva systemets anda och riktning [hvilka naturligtvis ock ära
origtiga, då de likaledes betingas af den erkändt origtiga [-principen],-] {+prin-
cipen],+} om det ock ej af upphofsmannen blifvit fullständigt
ge-nomfördt7). Men sjelfva bemödandet [?] att sluta sig till ett
system af erkändt verldshistorisk betydelse *) [men ock med en
likaså erkändt felaktig princip] och genom dess vidare
utveckling fylla den brist [på origtiga conseqvenser af den erkändt
origtiga principen], som ännu kan finnas deruti, synes
åtminstone likaså berättigad t, som det att genom uppfinnande af en
ny [och rigtigare] åsigt ännu ytterligare föröka mängden af
meningar [ty något annat anser sig LB ej kunna eller behöfva
åstadkomma], mellan hvilka filosofiens idkare synas vara
delade 9). Och om än det nämnda sträfvandet endast ofullständigt
skulle lyckas, torde vi dock derigenom undgå faran att jemte
7) Att likväl en philosoph också skall kanna befatta sig med att
upptäcka och utveckla hvad som ligger i förnuftet, tyckes LB icke
anse för möjligt eller behöfligt. Men hela denna punct torde
redan vara tillräckligt commenterad genom v&ra i texten insatta
paren-theser.
8) Af verldshistorisk betydelse är icke endast det Hegelska
systemet, utan likaså mycket och möjligtvis i än högre grad flere andra
t. ex. det Platonska, det Aristoteliska, det Stoiska, Kantiska o. s. v.
Ja till och med Epicureismen och den franska Encyclopsedismen sakna
för ingen del en sådan betydelse — om denna här sjelf skulle betyda
någonting.
9) Hade andra philosopher haft samma begrepp om sina pligter
och rättigheter som LB, s& hade philosophiens utveckling redan kunnat
afstadna för mer än 2000 år sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
