Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torde det tillsvidare tillåtas oss antaga, att de bestämningar^
hvilka ingå i ett begrepp såsom väsendtliga [LB känner
således ock några icke väsendtliga bestämningar hos — ett [-be-grepp?],-] {+be-
grepp?],+} också omfatta begreppet i dess helhet [huru skall detta
forstås?], och att följaktligen hvad som har en relation [i eller
uti sig, har PR sagt, hvilket LB antingen har glömt eller aldrig^
bemärkt] också står i denna relation, d. v. s. är af relationen
bestämdt [liksom det ena vore fullkomligt detsamma, som det
andra!].» 58)
Man ser att LB är mycket spotsk och säker på sin sak,,
hvilket likväl härleder sig endast ifrån hans ytterliga
tanklöshet och okunnighet
Men vi lemne LB:s polemik emot PR, för att se, hvad han
har att förkunna om Prof. Boström, hvilken han likaledes
ogillar och klandrar, och detta ej mindre såsom universitetslärare»
an såsom vetenskapsman och tänkare. Om honom underrättar
han först och främst sina läsare (pag. 22), att hans philosophi-
58) Enligt LB:s logik, som visst icke är den vanliga, skulle man
nödgas tänka och säga s& här: då det jemna talet har udda tal uti
sig, så är det sjelf udda, och då lineen har puncter uti sig, så är
den sjelf punctuell; och då triangeln har lineer uti sig, så är den
sjelf lineair, och då den oändliga serien har ändliga qvantiteter uti
sig, så är den sjelf ändlig; och då det menskliga samhället har män
och qvinnor uti sig, så är det sjelf manligt och qvinligt eller
herma-phroditiskt o. s. v. Men om en sådan logik lär väl dock LB få vara
och alltid förblifva helt ensam. För honom är det således obekant,
att ej alla de begrepp, hvilka ingå såsom bestämningar i ett annat,
kunna om detta utsägas såsom adjectiver. Man kan t. ex. ej säga att
triangeln är lineair eller punctuell, ehuru han visserligen bestämmes af
lineer och puncter eller har sådana såsom bestämningar uti sig; ty
mot dessa bildar han såsom ytefigur en motsats och kan således ej
characterisera8 just genom de kännemärken, som äro egna och
di-stinctiva för dem, d. v. s. som just åtskilja dem från honom sjelf. Och
på samma sätt förhåller det sig med det oändliga eller absoluta och
de ändliga eller relativa väsenden, af hvilka det positivt bestämmes, och
hvilka det följaktligen innehåller uti sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
